Drömelvan 11 - Martin Olsson
Olof Brundin drömmer sig bort inför sommarens fotbolls-EM
Sverige behöver bra vänsterbackar. Helst en som är född på Norges nationaldag, den 17 maj 1988.
Han heter Martin Olsson.
När mamma Maggie dog 2014 föll hans liv samman. Pengarna han joxat till sig i England (Blackburn, Norwich) var tänkta att räcka till att köpa ett hus åt mamma. I stället tog hon sin sjukdom med sig till hemtrakterna i Mombasa i Kenya och dog. Martin och tvillingbrorsan Marcus for till Afrika för att ta avsked.
”Hon var den som tog hand om oss när vi var små. Pappa var inte där”.
Åter i Europa var Martin en mentalt stukad ung man. På Norwich ligapremiär levererade han en prakttackling. Mot domaren. Han stängdes av i tre matcher. Senare har han förklarat att det var mammans död som fått honom ur balans.
”Jag hade så mycket i huvudet då. Jag hade inte berättat något för laget om dödsbudet, jag höll det inom mig”.
Det var mamma Maggie som tog sina tvillingpojkar in i fotbollens underbara värld.
”Vi var visserligen såna ungar som tränade på egen hand på gården. Jag var alltid Rivaldo. Men utan mamma hade det inte gått”. Den fjärde september 2014 spelade Martin Olsson i 76 minuter i landskampen, EM-kvalgenrepet, mot Estland. Han gjorde en bra match mitt i sorgen, mycket tack vare kompisen Johan Elmander som stöttade och delade med sig av sina liknande erfarenheter.
Alltså Martin: Om du får plats i startelvan i morgon – spela för mamma Maggie! Då blir det bra.
