Upp till kamp emot kvalen – och mörkret
Nu startar Aftonbladet kultur en serie som beskriver en ljusare framtid
Utopier framkallas ur mörker. Boken som givit traditionen sitt namn – ”Utopia” från 1516 – skrevs för att Thomas More skådat en dyster framtid. I England hade rika avelsbönder börjat hägna in allmänningar vilket tog levebrödet från fattiga fårbönder. More anade ett system baserat på privat egendom – embryot till kapitalismen – och målade i kontrast upp en kommunistisk ö med trädgårdsstäder och arbetande kvinnor, där ädelmetaller användes till nattkärl och leksaker.
I världen råder just nu ett kompakt framtidsmörker. 2023 blev det varmaste året som mänskligheten uppmätt, 1,5-gradersmålet tycks kört. I Gaza pågår de värsta bombningarna sedan andra världskriget och i USA väntar troligen ännu en period med Donald Trump. Hemma i Sverige sägs saker som hade betraktats som oerhörda för fem år sedan, som när vårt förkrympta väsen till statsminister påstår att man som svensk måste vara beredd att dö med vapen i hand. Det enda som hörs i mörkret är telefonsamtalen till Bris från vettskrämda barn.
På så sätt vill vi visa att vi inte är dömda till klimatkaos och världskrig
Den framtidsvision som dominerar – att det är kört – är en inverterad spegelbild av vad högern sade för ett drygt decennium sedan: var inte orolig, allt är i sin ordning. Vänstern har därför en viktig uppgift. Visst måste vi beskriva framtiden i realistiska termer. Men vi har också en plikt att peka på de möjligheter som perforerar verkligheten. Vårt begär efter ett mer rättvist samhälle utvecklas inte automatiskt bara för att det gamla systemet är döende – det behöver utbildas. Det handlar, som Roland Paulsen vackert har formulerat det, om att mobilisera vår längtan.
I Aftonbladet inleder vi därför en serie under vinjetten ”Verkligt & möjligt”. Där kommer vi med samtidens multipla kriser som språngbräda beskriva en ljusare framtid. Klimatet, bostadskrisen, sjukvårdskrisen, folkrörelsernas förfall, industrialiseringen av internet och de ekonomiska kriserna kommer att ägnas varsin del. På så sätt vill vi visa att vi inte är dömda till klimatkaos och världskrig.
Först ut är Rebecca Solnit – en inspirationskälla för Greta Thunberg – som skriver exklusivt för Aftonbladet om en framtid utan fossila bränslen. I ”Utopia” skildrade More hur annorlunda familjelivet, måltiderna, utbildningen och arbetet var på den fiktiva ön. Det är just denna förvandling av vardagslivet som är central i utopismen – och Solnits bidrag verkar i traditionen.
”Upp till kamp emot kvalen” heter det i ”Internationalen”. För övrigt en sång som skrevs i ett brinnande Paris, bland likhögarna efter avrättade kommunarder. De orden är lika giltiga i dag som på 1870-talet.
