Satte eld på sig själv i protest mot Gazakriget
Aaron Bushnell brann – men något permanent eldupphör är inte i sikte
Söndagen den 25 februari ställer sig Aaron Bushnell utanför den israeliska ambassaden i Washington.
Han är tjugofem år gammal och bär militäruniform.
Solen lyser på honom. Han filmar sig själv medan han säger: ”Jag är en aktiv medlem i det amerikanska flygvapnet, och jag tänker inte längre vara delaktig i ett folkmord”.
Han fortsätter: ”Jag är på väg att delta i en extrem protesthandling, men jämfört med vad människor har upplevt i Palestina i händerna på sina kolonisatörer, är det inte alls extremt. Det här är vad vår styrande klass har beslutat ska vara normalt”.
Sedan tänder han eld på sig själv.
Vi har klivit in i den tredje årstidens protester. Trots massivt motstånd upphör inte Israel att bomba Palestina.
I Rafah, dit majoriteten av Gazas invånare flytt på Israels order, riskerar de som överlever bombanfallen nu att dö av svält. Sverige deltar i hungerattacken genom att stoppa biståndet till UNRWA. Samtidigt blockerar USA kravet på eldupphör, genom att än en gång lägga sitt veto i FN:s säkerhetsråd.
Tre dagar efter omröstningen häller Aaron Bushnell bensin över sitt huvud. Han tar fram en tändare och skriker Free palestine!
Denna protest i solidaritet med Gaza blir för ett ögonblick en spegelbild av det som pågår i Palestina
Sedan brinner han, precis som den unge tunisiske Mohammed Bouazizi brinner i december 2010, när han tänder eld på sig själv för att visa missnöje mot sin regering – det som senare ska beskrivas som upprinnelsen till den arabiska våren. Han brinner, som den buddistiske munken Thích Quảng Đức brinner i juni 1963, när han tänder eld på sig själv i protest mot det vietnamesiska styret.
Och nu? Inget permanent eldupphör i sikte.
Därför promenerar Aaron Bushnell till den israeliska ambassaden den här söndagen, klädd i en uniform som vittnar om vem han förväntas vara.
Denne unge man, menad att strida i någon annans namn, vars titel och medborgarskap gör honom till en bricka i det krig som USA finansierar, såg bara ett sätt att återfå kontrollen över sitt kropp: genom att göra den värdelös. Bara så kunde han att fastställa att han har ett värde, och att andras liv har ett värde, och att det värdet inte bestäms av vad vi producerar eller vem vi är medskyldiga till att förinta.
Medan Aaron Bushnell faller ihop springer en polis fram till lågorna.
Framför honom ligger en 25-årig man och tar sina sista andetag. Denna protest i solidaritet med Gaza blir för ett ögonblick en spegelbild av det som pågår i Palestina.
Istället för att släcka elden, och försöka rädda det liv som är i fara, riktar polisen sitt vapen mot den brinnande benhögen. Så dyker en annan person upp, och ropar något. Först hörs det bara svagt, men sedan fastnar det på den unga soldatens inspelning.
”Jag behöver en brandsläckare, inte en pistol!”
