SVT:s Rapport gör bort sig tre gånger i rad
Nyhetsredaktioner får inte hamna snett – oavsett hur debatten ser ut
Den svenska högerns tyngsta opinionsskribenter har stått för en ovanligt grov dikeskörning i anslutning till Israels pågående krig mot palestinierna i Gaza.
Det är uppenbart för de flesta betraktare, även om skribenterna i fråga inte själva hör hur de låter.
I en lång anklagelseakt på ETC:s kultursida gör Teodor Stig-Matz en genomgång av haveriet, som han träffande beskriver som ”högerns Jan Myrdal-ögonblick”, det vill säga ett tillfälle där svenska intellektuella skönmålar krigsförbrytare, och relativiserar massmord.
I Sverige är de allra flesta ledarsidorna borgerliga, olika mycket höger på olika sätt, och det sätter sin prägel på samhällsdebatten i stort. I någon mån påverkar det också nyhetsjournalistiken. Svenska medier har enormt proffsiga redaktioner som värnar sin politiska neutralitet och opartiskhet och ständigt reflekterar över hur rapporteringen ser ut. Men de arbetar lika lite som någon annan i ett vakuum. Perspektiv förändras och förskjuts över tid, blicken påverkas av redaktioners sammansättning och erfarenhet.
Den senaste månaden har Sveriges Television fällts av Granskningsnämnden (GRN) inte mindre än tre gånger, för hur Rapport förhållit sig till Israel och Palestina i sin nyhetsbevakning.
I mitten på februari konstaterade GRN att Rapport inte levt upp till kravet på opartiskhet i en sändning där en bakgrundsbeskrivning av konflikten utelämnade bosättarpolitiken och den israeliska ockupationen.
Ett par veckor senare kom ännu en fällning i GRN, efter att SVT:s Rapport visat en karta där det framstod som att Golanhöjderna tillhör Israel. Osakligt, menade nämnden.
Och häromdagen fälldes SVT:s Rapport alltså en tredje gång, efter att nyhetsbevakningen gett ”en ensidig bild av bosättarfrågan”, i strid med kravet på att SVT ska vara opartiska.
Även Dagens Nyheters rapportering om kriget i Gaza har fått mycket kritik. Bland annat Ellen Helker-Nygren har tittat på 223 artiklar i DN under en månad. Sammanfattningsvis framträder bilden av en rapportering där israeliska döda tycks göras viktigare än döda palestinier.
Varken SVT, Dagens Nyheter eller någon annan redaktion kan säga att det är ledarskribenters fel att det blir fel eller snett, det vore att skjuta ifrån sig ansvaret. Men när vi alla lever med en samhällsdebatt, och verkar i ett sammanhang, där palestinska liv tycks svårare att sörja, svårare att känna med och svårare att försvara kommer det självklart att ha inflytande på också den nyhetsrapportering som med de bästa intentioner och största ansträngning strävar efter opartiskhet.
I sociala medier har unga, engagerade, läsare och tittare och lyssnare dagligen debatterat de svenska mediernas bevakning av kriget i Gaza ända sedan den 7 oktober. Och jag vet att interna diskussioner om den egna rapporteringen förekommer på de flesta stora redaktionerna i Sverige.
Jag förutsätter att Granskningsnämndens triss i fällningar om inte förr så åtminstone nu tvingar fram ett sånt samtal också inne på Sveriges Television.
