”Ett fynd man gör bara en gång i livet”
Cullbergs & Sahlins avslöjande: Hjalmar Söderberg spärrade in sin fru – för att gifta om sig
Författaren Hjalmar Söderberg lät spärra in sin hustru Märta på sinnessjukhus och tog deras tre barn ifrån henne. På så vis blev han fri att gifta om sig.
Men Märta var inte alls sinnessjuk.
Det hävdar Johan Cullberg och Björn Sahlin i en av höstens mest uppmärksammade böcker.
Hjalmar Söderberg (1869–1941) är en av Sveriges främsta författare som skrivit mästerverk som ”Doktor Glas” och ”Den allvarsamma leken”. Nu är han själv föremål för boken ”Märta och Hjalmar Söderberg. En äktenskapskatastrof”.
Hjalmar Söderberg är 29 år när han gifter sig med Märta Abenius, 27. Hon kommer från en rik släkt och hennes pappa bekostar ett storslaget bröllop. Paret får tre barn.
Tio år senare lyckas Hjalmar få henne stämplad som sinnessjuk med hjälp av mäktiga vänner. Ingen skyddade henne och hon dog som fattighjon.
– Ett sånt här material trillar man bara över en gång i livet, säger Björn Sahlin.
Letade reda på journaler
Johan Cullberg är professor i psykiatri och läste i en biografi över Hjalmar Söderberg att hans hustru skulle ha varit sinnessjuk och ställde sig frågande.Eftersom han är läkare kunde han leta reda på hennes journaler och läsa dem.
– Det står ingenting om att hon skulle vara sinnessjuk. Däremot hade hon så svår reumatism att hon inte kunde klä på sig själv.
Johan Cullberg tog kontakt med Söderbergkännaren Björn Sahlin och tillsammans började de söka efter sanningen med hjälp av brev, lagtexter, tidningslägg och journalarkiv.
– Ett av genombrotten kom när jag läste breven mellan Hjalmar Söderberg och hans förläggare Karl Otto Bonnier. I botten låg en samling brev mellan Karl Ottos fru Lisen Bonnier och Hjalmar Söderberg. Det var dynamit.
Vägrade skiljas
När Hjalmar ville skiljas vägrade Märta. Han hade inlett ett förhållande med Maria von Platen, förebild för Lydia i romanen ”Den allvarsamma leken”.
Märta var svartsjuk, desperat och plågad av sin reumatism, vilket gjorde det svårt för henne att ta hand om sina barn som var sex, nio och tio år. Hon skrev ett brev till Lisen Bonnier och bad om hjälp. Men denne anställde i stället en hushållerska och förbjöd Märta tillträde till sitt hem.
Det är också Lisen Bonnier som kommer på idén att få Märta omyndig- och sinnessjukförklarad.
”En väldig aha-upplevelse”
Dåtidens mest kände psykiater hette Olof Kinberg. Han var överläkare på Långbro sjukhus och nära vän till Lisen Bonnier. När hon ber honom om en tjänst ställer han gärna upp. Så han intygar på heder och samvete att fru Märta Söderberg lider av en ospecifik galenskap av ärftlig och hysterisk art och är i stort behov av vård på asyl.
– Vid skilsmässoprocessen gör hennes advokat ingenting. Och Hjalmar Söderberg döms inte ens till att betala underhåll för sina barn. För mig har det här arbetet varit en väldig aha-upplevelse och öppnade mina ögon för kvinnans maktlöshet, säger Johan Cullberg.
Björn Sahlin beskriver de sex breven från Märta till sin son Tom som de dokument som gjort störst intryck på honom.
– De var oerhört rörande och skrivna av en förtvivlad människa, inte en sinnessjuk.
Dottern Dora Söderberg berättar som vuxen i en intervju att varken hon eller hennes bröder upplevde modern som sinnessjuk.
”Mamma upphörde aldrig att älska pappa. Han var mannen i hennes liv.”
Fråga från Klas Östergren
Till Johan Cullberg: Vilken författare skulle du vilja ha på terapisoffan?
Problemet med författare är att de försvinner när de börjar tillfriskna. Då vill de i stället skriva om vad de upplever. Jag skulle vilja ha gamle ärkebiskopen Nathan Söderblom som patient. Han var en mycket intressant människa.
