Myrdal passar i Nya Tider
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2016-12-13 | Publicerad 2016-10-24
Margareta Zetterström om en debattör och intellektuell som gått vilse
Redan under den så kallade Faurisson-debatten på 90-talet intog Jan Myrdal en obegriplig position. I sin iver att principiellt försvara förintelseförnekaren Robert Faurissons yttrandefrihet vägrade han att ta avstånd från Faurissons uppfattningar, med argumentet att det skulle försvaga hans försvar av yttrandefriheten.
Detta ledde till att många som inte var inlästa på allt vad Myrdal skrivit genom åren felaktigt tog honom för nazisympatisör.
Nu har det hänt igen, denna gång ännu obegripligare och mer spektakulärt. I sin iver att försvara meningsmotståndares yttrandefrihet tar Myrdal ytterligare ett steg. Han nöjer sig inte med att principiellt stödja den högerextrema tidningen Nya Tiders rätt att uttrycka sina obehagliga åsikter. Han medverkar dessutom själv i sagda blad. Och med en artikel som rentav lovordar Nya Tider och framhåller den som mer balanserad, och alltså bättre, än exempelvis Dagens Nyheter.
På 60-talet öppnade Myrdal våra ögon för tredje världen och ”jordens fördömda”. Nu hävdar han i stället, även i artikeln i Nya Tider, att begreppen höger och vänster inte längre är relevanta.
För ett år sedan, när massdöden på Medelhavet blev uppenbar för allt fler, skrev Myrdal hotfullt om flyktingarna som ”vällde in” i Europa. De rumänska romer som tigger i Sverige kallade han nyligen för ”tiggarskräpet”.
Vad är det för en människosyn? Ja, inte är det vänster. Det är kanske inte är så konstigt ändå att Myrdal hösten 2016 väljer att medverka i högerextrema Nya Tider.
Margareta Zetterström
