Heltidsjobb – en familjefälla
Dags att lyfta blicken – sluta prata om självvalt deltidsarbete som en kvinnofälla
I Sydsvenska Dagbladet kritiserar Ellen Albertsdóttir tidskriften Nära Barn, en föräldratidning med barnperspektiv. Det ”nära föräldraskapet”, där man ser till barnets behov av en närvarande förälder, menar hon blir en kvinnofälla.
Den feministiska skepsisen mot allt som luktar hemmafru är bekant, och sund. Men i en tid då stress och utbrändhet är normaltillstånd för stora delar av befolkningen blir kritiken missriktad.
Problemet är inte att kvinnor väljer att arbeta deltid eller att familjer tvekar inför att lämna ettåringar på förskola, utan att fler män inte går ner till deltid för att vara med sina barn. Men det är också en fråga om livskvalitet.
Produktiviteten har ökat explosionsartat det senaste århundradet, utan att arbetsdagarna blivit kortare. Samtidigt som många arbetar övertid går andra sysslolösa. Många arbeten skulle kunna delas in i mindre skift, för att ge fler möjlighet till arbete.
Det riktiga problemet är vår syn på tid och pengar. Hur föräldrar prioriterar att lägga fiskbensparkett, köpa råsaftscentrifuger och andra konsumtions-skitdrömmar som förpestar planeten, framför fritid att umgås med sina barn.
Albertsdóttirs kritik är symptomatisk för samhällets syn på föräldraskap: vuxna förväntar sig att kunna leva samma liv med som utan småbarn. Vill man vada runt i hav av ”egentid” har jag ett tips: Våga trotsa normen. Skaffa inte barn.
Det är dags att lyfta blicken och sluta prata om självvalt deltidsarbete som en kvinnofälla. I stället borde vi prata om heltidsarbete som det det är: en familjefälla.
