Mellan Ekelöf och Ture Sventon

Åke Holmbergs böcker om Ture Sventon har många och oväntade sidor. Jag hoppas de finns tillgängliga i bokhandeln för nya generationer. Jag får lust att gå och köpa allihop efter att ha läst Björner Torssons nya diktsamling I skuggan av en hare.

Han har ett motto från Ture Sventon och Isabella som har sådana poetiska och filosofiska kvaliteter att man häpnar. Sventon måste gömma sig i öknen, och ett par elefanter lunkar mycket lägligt förbi.

Ett större resonemang om hur många människor som kan gömma sig bakom olika djur utbryter. Hur många bakom en kamel, hur många – inte så många – bakom ett lejon? Och poeten spinner vidare: hur många bakom en hare? Ingen alls, det är ju haren som vill gömma sig. Björner Torssons något abstrakta poetiska fantasi ägnar sig denna gång åt storlek, dimensioner och gömställen – mottot är mycket väl valt.

Här finns också en lång dikt som heter Sventons dröm. Privatdetektiver med smak för temlor måste ju drömma även de. Dikten handlar om ”olikformighet, skillnad mellan sak och sak”. Absurditet och abstraktion skjuts in i varann:

”I ett hörn mitt på golvet

Satt en döfödd man och läste spännande tågtidtabeller.

Plötsligt fick han höra

ljudlösa steg dåna i trappan (?)”

Gunnar Ekelöf och Ture Sventon glider ihop i en sällsam gestalt utan konturer men med en blick som ser rakt genom den solida världen in mot dess tomma centrum.

Björner Torsson har aldrig varit en lättläst poet. Hans texter glider undan, byter alltid – och alltid lika oväntat – spår. Som haren. Somligt är fortfarande svårknäckt på gränsen till det enerverande, men i den nya boken finns en tydlig och inbjudande ingång – en barnslighet kanske, en drastisk humor i släkt med Ekelöfs strountespoesi.

Och jag tycker mig också spåra en större lust vid själva skrivandet, som om nya och trevliga dimensioner vecklat ut sig kring tecknen på bildskärmen. Kanske är det den aristokratiska modernismens kramp som håller på att släppa.

Utsattheten finns där, viljan att byta topologi och universum. Men också lekfullheten, Ture Sventons kurragömmalek med den igenkännliga världen. Mötet med den gode detektiven har, tycks det mig, utfallit till bådas fördel.

lyrik

Magnus Ringgren