Trivsamt dopp i glömd latrinsjö
Uppdaterad 2013-03-13 | Publicerad 2013-03-11
Läsvärd Kristian Petri om Stockholms bortglömda snuskhål
Träsket är inte bara en tecknad serie om ankor, det är också en mytisk insjö i en bortglömd slummig del av Östermalm, en rest av en gammal segelled mellan Nybroviken och Brunnsviken. Fram till 1600-talet var den farbar med små båtar, på 1700- och 1800-talen tömde man stadens avfall och latrin i den stinkande gyttjesjön, senare fylldes den igen av sprängsten från Tyskbagarbergen. En södergående bäck, Rännilen kallad, löpte längs dagens Birger Jarlsgatan ner mot Nybrokajen.
Kristian Petris omnivora lilla berättelse Träsket, utgiven av Rönnells antikvariat, beläget mitt i denna en gång så ruskiga trakt, är inte så lätt att etikettera. Lokalhistoria, fiktiv biografi, en förgiftads anamnes, en amorf och slingrande novell om en författares undergång …
Trivsam läsning är det i alla fall. Stil och grepp inte överraskande för bokmalar som läst Borges och Lovecraft, Claes Hylinger och Magnus Hedlund men mysrysningarna blir ju inte mindre av att något vagt bekant varieras. Att för mycket läsande kan vara farligt och att litteraturens världar kan läcka in och förmörka förnuftet är dock ett tema som känns lite, ja, slitet.
Men guidningen i litteraturen om Träsket, och hur denna ”ödsliga, vanlottade och misstänkta plats” bebodd av trasiga barn, fattiga fabriksarbetare, ”arbetslösa drönare” och ”liderligt slödder av båda könen” skildrades i skräckromantiska skillingtryck av dåtidens Dickens-wannabes, är intressant. Slum- och förortsområden demoniseras och melodramatiseras ju på ett liknande sätt i dagens populära fiktioner.
