Maria Magdalena sätter på en påfågel

Publicerad 2012-12-17

Elisabeth Berchthold debuterar med en diktsamling satt i skrivmaskinsstil. Redan det gör mig lite upprymd, för bara lukten av min egen gamla reseskrivmaskin, eller känslan av det fjädrande motståndet i tangenterna, brukar räcka för att råda bot på skrivkramp och datortristess.

Marialucia innehåller fyra sviter, var och en vridande och vändande på en känd mytologisk kvinnogestalt. Inledande Eurydike rör sig möjligen bortom allfarvägen, för mer än om Orfeus väna flamma påminner denna Eurydike om den najad med samma namn som stympade och dräpte sin make på bröllopsnatten. Som straff för denna handling sattes hon att länspumpa Underjorden med ett såll i evigheters evighet, i sällskap med sina likasinnade systrar, eller danaiderna som de kallas.

”Längst nere är gången slut. Här ställer vi dig och Sen sker operationen / Du ska byta kön med råttBunnyn Vi sliter loss ditt och sätter dit det / kaninråttans Jag kastar bort den sen i den rosa dimman av smärta / därnere”

Min gamla lärare i maskinskrivning hade slaktat passagen, men själv tilltalas jag av den ortografiska skevheten som ger ett drag av gullighet eller barnslighet åt det våldsamma som sker.

Eurydike kräver en eller flera omläsningar för att bita ordentligt, och detsamma gäller de följande sviterna. I ”Lucia” återkallas legenden om den kristna jungfrun som serverade sin trolovade sina egna utrivna ögon på ett fat, med en blinkning åt Georges Batailles oheliga treenighet öga-ägg-testikel (i Histoire de l’oeil från 1928). Avslutande ”Maria” där Maria Magdalena (troligtvis) sätter på en påfågel är porrigare än någonsin Artur Lundkvist: ”Du gungar ljuvligt nära mig som frukter i Trädet / bitna i köttet”.

Den kristna symboliken står som spön i backen, men även en agnostiker (och skrivmaskinsnörd) har mycket att fröjda sig åt i Marialucia– energin, uppfinningsrikedomen, aggressiviteten! Inte minst vågar Elisabeth Berchthold överdriva och vara lite smådum ibland, vilket är ett säkert tecken på att det inte är någon nybakad författare vi har att göra med. Som publicerad poet debuterade hon redan 1998, i Lyrikvännen nummer 6.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.