I skuggan av Uppskäraren

Carsten Palmær läser en kunskapsrik och udda bok om 1800-talets London

Carsten Palmær

helskärm

Londonturister förutsätts – med rätta – vara mer intresserade av stadens makabra kriminalhistoria än av Big Ben och vaktombytet utanför Buckingham Palace. Och visst är det mera drag i bröderna Kray, syramördaren Haigh och John Christie. Dragplåstret framför andra förblir dock Jack the Ripper, den aldrig gripne mördaren som skar halsen av och stympade fem kvinnor i ­Whitechapel hösten 1888.

Lundahistorikern Peter K Andersson har rotat i rättegångsprotokoll och tidningslägg från det sena ­artonhundratalets London och presenterar i På stadens skuggsida ett antal rättsfall som är mera vardagliga än spektakulära. Det är en kunskapsrik och lite udda bok, typiskt nog utkommen på Carlssons, ett trevligt förlag som specialiserat sig på att ge ut böcker i ämnen som man inte anade att man var intresserad av.

Människorna i fattigkvarteren i östra och södra London kom inte enbart från England – här levde irländare, kineser, judar, tyskar och holländare, tätt packade i härbärgen och lopphotell. Många kom från landet och bar med sig byn in i storstaden: man lämnade ogärna sitt eget kvarter och höll noggrann koll på grannarna. På bakgårdarna födde kvinnorna upp höns och ankor, i gränderna lekte barn. Katter jamade och gatuförsäljare ropade ut sina varor. Fågelburar hängde i långa rader mot gatorna och på pubarna tävlade man om vems fåglar som sjöng vackrast.

Andersson beskriver en lång rad brott: stöld, djurplågeri, gängslagsmål och rånmord. Poliserna smiter gärna från nattpasset och tar sig ett par timmars tupplur i en tom droska. Att kvinnor prostituerar sig för att få ihop till en natts hyra verkar vara ­regel mer än undantag.

Egentligen är det först i sista kapitlet som Jack Uppskäraren gör entré. Hyllmeter med böcker som spekulerar om vem mördaren egentligen var finns det gott om. Det nya – och sympatiska – med Peter K Anderssons bok är att den i stället berättar om hans offer: Mary Anne Nichols, Annie Chapman, Elizabeth Stride, Catherine Eddowes och Mary Jane Kelly. Dryckenskap, skörlevnad, längtan, småprat och slagsmål om en ­liten bit tvål.