Helt snett när Ahmadis regimkritik censureras

Borås kulturhus stoppar konstnären med hänvisning till säkerhetsläget

Ulrika Stahre

helskärm

Det går så bra att linda in koraner i bacon, skrika förolämpningar och elda. Det där har vi vant oss vid, att yttrandefriheten ska gälla allt, även sådant som kränker.

Därför är det minst sagt förvånande att Borås kulturhus nu censurerar delar av Sadaf Ahmadis utställning ”Concrete”, som planeras att öppna i samband med årsdagen av mordet på Jina Emini, den 16 september.

”Concrete” är en genialisk titel på en utställning, dels är många av verken i betong, dels är det en konkret och tydlig protest mot förtrycket i Iran. Verken som censurerats låter på beskrivningen som långt mindre provocerande än koranbränningarna: betongskulpturer som skildrar kvinnor klädda i chador, det heltäckande ytterplagg som bärs av kvinnor i delar av Iran. Att det är tungt blir tydligt – tyngd inte bara i det egna livet utan också av historien, det snart halva seklet av islamistisk regim.

Sadaf Ahmadi växte upp i Teheran och är nu bosatt i Borås. Jag kan förstå hennes chock och förvåning när hon möter censur här, också. Borås kulturchef Ida Burén inger inte förtroende när hon yrar om säkerhetsläget som skäl att stoppa verken.

Självklart är verket regimkritiskt. Men ribban för riskerad kränkthet har nu hamnat i golvhöjd. 2005 var Världskulturmuseet i Göteborg i skottgluggen på grund av Louzla Darabis målning ”Scene d'amour”, där en sexskildring kombinerades med ett citat från Koranen. Den plockades ner efter protester, vilket var en skandal i sig och museet fick också mycket kritik. Även fotografier av Elisabeth Ohlson har riskerat att ställas undan, på grund av rädsla för hot.

Vi befinner oss nu i en helt annan tid än 2005, en samtid där ”säkerhetsläget” dras ur hatten vid minsta lilla. Kanske får vi bara idyller kvar på våra utställningar. Någon solidaritet med det kämpande iranska folket har vi i alla fall tydligen inte råd med.

I stället för censur krävs pedagogik, och respektfull diskussion. Jag är rädd att det senare tyvärr är för sent efter alla eldningsturnéer vi sett de senaste åren.

Medan Paludan och andra skyddas av polis för att absolut få göra vad som helst, stoppas helt rimliga konstverk från att visas. Något har gått väldigt snett.