Utan personalen stannar Ericsson
8 NOVEMBER 2012. Varslen på Ericsson
Ericsson – A world of communication. En värld av kommunikation. Det är så elektronikföretaget Ericsson vill presentera sig.
I går kom beskedet om att den världen ska krympa med 1 550 personer.
I ett pressmeddelande förklarar personalchefen på Ericsson Sverige att företaget bedriver ”globala effektiviseringsåtgärder” och att även personalneddragningar ibland är ”nödvändiga”.
”Det är naturligtvis ett tungt besked vi i dag ger våra anställda”, skriver personalchefen medkännande.
I Stockholm förlorar omkring 1 000 personer jobben, i Göteborg 200. I Kumla, Linköping, Borås, Karlskrona, Luleå, Lund och Malmö förlorar vardera mellan 10 och 120 sina jobb.
Och då är inte konsulter och tillfälligt anställda inräknade.
Ericssons motiv är de vanliga. Strategin ska genomföras, den marknadsledande positionen behållas och investeringar i forskning och utveckling betalas.
Uppsägningen av de 1 550 anställda handlar om att säkra Ericssons ”framtida konkurrenskraft”.
Cyniskt förhållningssätt
Bakom jättevarslet finns förstås den internationella ekonomiska krisen. När människor oroar sig för sin framtid är det inte självklart att investera i nya mobiltelefonnät.
Men Ericssons beslut, och presentationen av varslen, visar också något som inte bara har med krisen att göra. Ett mer cyniskt sätt att se på relationen till sina anställda.
För inte så länge sedan ingick det i en personalchefs arbetsuppgifter att hålla vackra tal om medarbetarna som företagets viktigaste resurs. Kanske är det fortfarande på det sättet – i alla fall vid högtidliga tillfällen.
I vardagen betraktas däremot personalen som en belastning. Den kostar pengar och innebär dessutom ansvar.
Bemanningsbolag populära
Efter krisen för fyra år sedan har svenska storföretag dragit sina slutsatser.
Personal avskedas hellre förr än senare. Att företaget samtidigt blir av med kompetens och utvecklingsförmåga är tydligen ett pris värt att betala.
Andelen inhyrda eller tillfälligt anställda har ökats. I somliga branscher – till exempel journalistiken – har det till och med blivit populärt att driva egna bemanningsföretag. På så sätt stannar avansen i koncernen, medan ansvaret kan skyfflas mellan organisationsnumren.
Hur många visstidsanställda och konsulter som kommer att få gå hos Ericsson behövde företaget inte ens svara på i går.
Gårdagens storvarsel är en signal om att krisen nu drabbar den svenska ekonomin. Men också om att anställda och deras lojalitet aldrig tillmätts ett lägre värde i storföretagens direktionsvåningar.