Politiker förstår inte skolans kris
15 JULI. Lärarkrisen
Om några veckor går ungarna tillbaka till skolbänken. Barnen må vara redo men frågan är om skolorna också kommer att vara det.
Bristen på lärare blir en allt mer akut fråga. Arbetsförmedlingen har tagit fram statistik över lediga lärarjobb för att se hur stor den sammanlagda efterfrågan är i landet. Hittills i år har kommuner och utbildningsföretag annonserat efter fler än 50 000 lärare. Det är 12 000 fler än förra året. Trots att lärarfacken länge varnat för bristen verkar inte trenden vara på väg att vända. Tvärtom. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB, kommer bristen på lärare snarare att öka. Om fem år kommer det att saknas 55 000 lärare. Inom tio år, 65 000 lärare.
37 500 behöriga lärare har slutat
En förklaring till krisen är att det är alldeles för få som vill utbilda sig till yrket. Men samtidigt som lärarprogrammen har svårt att rekrytera studenter läcker arbetsmarknaden åt andra hållet. De som utbildat sig till lärare slutar efter några år. Siffror från år 2012 visar att allt fler lärare hoppar av yrket och gör något annat. Närmare 37 500 behöriga lärare har slutat undervisa. Och det är av andra skäl än att de gått i pension.
Något händer alltså när nybakade lärare sätter sin fot i klassrummen.
Både S och M missar problemet
I slutet av förra året följde Lärarförbundet upp undersökningen med att ställa en ny fråga till lärarkåren: kommer du att stanna kvar till pensionen? En tredjedel av de tillfrågade svarade att de inte kommer att göra det. Nästan hälften av lärarna under 40 år svarade att de funderar på att byta jobb.
Alla politiska partier tävlar om skolfrågan. Både Socialdemokraterna och Moderaterna har presenterat nya skolförslag under sommaren. Socialdemokraterna vill göra en satsning på att lyfta lönerna för ”särskilt duktiga” lärare. Vilka som anses vara duktiga ska mätas utifrån en rad uppsatta kriterier. Moderaterna vill korta loven, öka undervisningstimmarna och införa treterminssystem i stället för nuvarande två.
Men båda partierna missar huvudproblemet. Arbetsmiljön.
Lärarna måste orka jobba kvar
Lärarfacken har länge påtalat den tunga administrationsbördan som gjort lärarjobbet ohållbart. Lärarna själva efterfrågar mer tid till sådant som handlar om undervisningen. Att hinna planera och förbereda sina lektioner för att kunna fokusera på lärandet. Som läget ser ut nu med den höga pressen tvingas många lärare arbeta kvällar och helger för att få ihop det.
Lärarkrisen kommer inte att lösas av att fler söker till lärarutbildningarna – om de lärare vi utbildar ändå inte orkar jobba kvar. Och det måste de politiska partierna börja inse.