Mobbningen av sjuka måste inte fortsätta
Försäkringskassan vet faktiskt inte bättre än läkarna
Det finns inget ämne jag skrivit mer om i Aftonbladet. Och det finns definitivt inget som engagerat läsarna lika djupt. Varje artikel om sjukförsäkringen eller Försäkringskassan har fyllt mailboxen.
Människor har berättat om erfarenheter av vanmakt och att bli illa behandlad eller misstrodd.
Nu har en av de verkliga experterna, LO:s utredare Kjell Rautio, skrivit en bok om sjukförsäkringen och allt som hänt de senaste årtiondena.
”Vi är inte maskiner” (Premiss förlag) är varken en reportagebok eller en utredning. Kjell Rautio gör ingen hemlighet av att hans erfarenheter färgat texten. Född 1964 har han levt tillräckligt länge för att ha sett hur det som byggdes för att ge människor trygghet fått ett annat syfte. Istället för skydd ska sjukförsäkringen idag leverera ”incitament”.
Precis som många av våra läsare kan Kjell Rautio ge exempel på förändringen ur det egna livet. Att han alls läste på universitetet, blev fil.lic i ekonomisk historia och så småningom utredare på LO är faktiskt berättelsen om rehabilitering av en arbetsskada.
Idag är det tveksamt om den resan blivit av.
Vi har skrivit om sjuka människor som uppmanats skaffa ett jobb där de kan ligga ner. Vi har berättat om personer som avlidit medan de kämpat för att få ersättning. Vi har haft texter om sjuka som tvingats söka jobb som inte finns och om handläggare som firat avslag med tårta.
Sjukförsäkringen har behandlats så dumt och sjuka människor så omänskligt att det inte gått att sluta skriva
Värst var det under Fredrik Reinfeldts första regering. Anders Borg, Sven-Otto Littorin och Cristina Husmark Pehrson har mycket att svara för. Men mobbningen av de sjuka började tidigare och fortsatte efter regeringsskiftet 2014.
Sjukförsäkringen har behandlats så dumt och sjuka människor så omänskligt att det helt enkelt inte gått att sluta skriva. På något sätt kanske det till och med varit en bild av ett fungerande välfärdssamhälle som monterats ner.
Rautio tar steget längre och beskriver hur vi åter skulle kunna få en sjukförsäkring som fungerar. En försäkring som både erbjuder individen trygghet och underlättar samhällets utveckling.
Ett förslag är att flytta beslut från myndigheter som varken har kompetensen eller förmågan att fatta dem. Hur har till exempel Försäkringskassan fått mandat att regelmässigt överpröva behandlande läkares bedömning?
Ett annat att förbättra de ekonomiska villkoren. De svenska socialförsäkringarna byggdes runt principen att det är inkomstbortfallet som ska ersättas. Idag är nivåerna så låga att den tanken inte längre gäller, och resultatet blir en röra av yrkesförsäkringar och privata tillägg.
I sju konkreta punkter beskriver Rautio det Ernst Wigforss kallade en provisorisk utopi, en sjukförsäkring som den en gång var tänkt men anpassad till vår tid.
Själv kan jag inte låta bli att tänka, det är ju precis så här man gör politik på riktigt. Bortom sociala medier och fiffiga kommunikationsstrategier.