När tänder blir en fråga om pengar
Publicerad 2015-07-03
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det svenska klassamhället syns i munnen
Omkring en miljon svenskar avstår varje år från att gå till tandläkaren, trots att de skulle behöva det. Varför?
Det är för dyrt.
Och tacka för det. I dag kostar en rotfyllning upp emot 6 000 kronor. En vanlig undersökning kan kosta en tusenlapp. Att kunna ta hand om sina tänder och få den förebyggande behandling som är nyckeln till god tandhälsa är fortfarande en fråga om pengar.
Och det är framför allt fattiga pensionärer, sjuka, invandrare, arbetslösa och deras barn som halkar efter.
Självklar del av välfärden
Ur ett längre perspektiv har tandhälsan ändå allt blivit betydligt bättre. Den är en utveckling av välfärden som måste förvaltas och byggas vidare på.
I dag betraktar alla fri tandvård för unga som en självklarhet, som en helt naturlig del i vårt välfärssystem. Men om effekterna - i form av bättre tandhälsa - ska kunna bevaras är det viktigt att besöken hos tandläkare inte upphör den dag man fyller 20 år.
I dag presenterade LO en rapport på temat, där man skisserar på hur tandhälsan åter kan bli en angelägenhet i välfärdsbygget.
Bland annat föreslår LO att det allmänna tandvårdsbidraget görs om och görs lika för alla, och höjs till runt 500 kronor för alla. Det särskilda tandvårdsstödet - som bland annat betalas ut till människor med sjukdomar som kan ge försämrad tandhälsa - föreslår man höjs till 800 kronor.
Facket föreslår också att tandvården ska subventioneras redan från första kronan i stället för som i dag där högkostnadsskyddet träder in först när kostnaden överstiger 3 000 kronor.
Dessutom vill man återinföra någon sorts statlig prisreglering av tandvården. Sedan 1999 är det kommuner och privattandläkare som bestämmer vad det ska kosta att få sina tänder undersökta och lagade, och det har gjort att priserna skiftar stort mellan olika delar av landet.
Det finns pengar
Det är inga stora systemomvandlingar det är tal om, det är modesta förändringar som kan genomföras snabbt och som sannolikt skulle få stor effekt på tandhälsan i vårt land.
Tandvårdspolitikens grundläggande inriktning måste vara att stödja regelbunden, förebyggande behandling. Resultaten, inte minst från barn- och ungdomstandvården, visar hur viktigt det är för en god tandhälsa. Samtidigt måste också den som har stora behov av tandvård ha möjlighet att få detta till en rimlig kostnad.
Det kan förstås komma att kosta, men pengarna finns. 2013 kostade rut- och rot-avdragen staten över 18 miljarder konor. Samma år kostade det så kallade ränteavdraget staten hela 30 miljarder.
En fortsatt nedrustning av tandvården leder i förlängningen till ökade kostnader och mer lidande.
Därför kan tandvården inte vara en fråga om att kunna betala.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.