Människor dör på sitt arbete – helt i onödan
Två sekunder av dödsångest när hissen föll
De fem som dog i måndagens hissolycka i Sundbyberg var ännu efter två dygn inte identifierade. Bara det avslöjar något av det fasansfulla i det som hände.
Det bör ha tagit två sekunder för hissen att nå marken. Det är så lång tid ett föremål i fritt fall behöver för att färdas 20 meter. Dödsångesten hos de som fanns i hissen under de sekunderna är svår att föreställa sig.
Mycket återstår
Mycket återstår att få klarhet i när det handlar om olyckan. Vem som monterat hissen, om det fanns ett konstruktionsfel eller något annat orsakade raset, och vem som bär ansvaret. Till exempel.
Polisutredningen måste få ha sin gång. Haverikommissionens och Arbetsmiljöverkets undersökningar också. Det som hänt är för allvarligt för att kasta sig in i spekulationer. Idag är känslan bara en bottenlös sorg.
Ändå kan man konstatera att väldigt mycket runt olyckan påminner om andra beskrivningar av svensk byggindustri. Företaget, Andersson company AB, har kritiserats för brister i arbetsmiljön tidigare. Då har det till exempel handlat om skyddsutrustning som använts på fel sätt och fallskydd som inte funnits på plats. Dessutom har skyddsinstruktioner inte funnits på ett språk personalen förstår.
Språksvårigheter skapar risker
Språksvårigheter är en jättestor säkerhetsrisk på många byggen idag.
Att nå anhöriga i andra länder är en av de svårigheter myndigheterna har efter katastrofen i måndags.
Som så ofta i byggbranschen talar vi dessutom om entreprenörskedjor.
Hissolyckan i Sundbyberg är unik. Att fem personer omkommer samtidigt i en arbetsplatsolycka händer lyckligtvis mycket sällan. Men dödsolyckor förekommer, och 2023 kommer att bli ett av de dödligaste åren på länge. I år har nu 59 människor dött i sitt arbete.
Byggbranschen är överrepresenterad, som den brukar vara. Utländska arbetare också.
Och dödsolyckorna är bara toppen på ett isberg. Bakom varje sådan olycka döljer sig många olyckor som leder till livslånga skador eller allvarliga sjukdomar.
Behöver inte inträffa
Det värsta är att de flesta av dessa olyckor inte hade behövt inträffa. Inte om arbetsgivaren gjort de riskbedömningar de faktiskt är skyldiga att göra.
– Vi har utredningar som visar att om de här riskbedömningarna gjorts och följts av åtgärder så hade kanske nästan alla, eller alla, överlevt, säger Per Nylén som är avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket till Svenska Dagbladet.
Innebörden går nästan inte att ta in. Människor dör, folk förlorar sina livskamrater och barn får inte växa upp med sina föräldrar. Och det sker alldeles i onödan, därför att någon inte tagit sitt ansvar.
Det är dags att sätta upp arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljöansvar på justitieminister Gunnar Strömmers och arbetsmarknadsminister Johan Pehrsons lista över brottslingar som förtjänar tuffa tag och hårdare straff.