Det nya hatet

Uppdaterad 2018-09-24 | Publicerad 2008-08-06

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Barn har rätt till hjälp från vuxna som själva inte näthatar

6 Augusti 2008. Det är svårt att tänka sig. Hur det vore att vara 12 år och mobbad i dag. Plågoandarna kan inte bara ta dig på rasten, fotbollsträningen eller klassfesten. De kan nå dig på nätet också, på Facebook eller Lunarstorm. De kan skriva sms. När som helst kan mobilen eller mejlboxen plinga till: ”Du har ett nytt meddelande.”

Du kan inte gömma dig.

Stort mörkertal

Under första halvåret 2008 anmäldes 3?145 olaga hot, visar statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Det är en ökning med 22 procent jämfört med samma period i fjol. Personer under 18 år utsätts ofta för ofredande. 2?382 fall av ofredande mot minderåriga anmäldes under första halvåret. Det innebär en ökning med nästan 35 procent. Mörkertalet är stort.

”Man är mer utsatt framför datorn än i det offentliga rummet. Internet har blivit en arena där ungdomar utsätts för övergrepp, hot och sexuella kränkningar”, säger Felipe Estrada på Brå till Svenska Dagbladet.

Många barn och unga hör av sig till Bris för att berätta om kränkningar, hot och övergrepp via sms eller internet.

Det sägs ofta att vuxna är alldeles för frånvarande på nätet. De vet inte vad barn och unga sysslar med där. Vuxenvärlden har självklart ett stort ansvar att stoppa mobbning bland barn, även på internet. Föräldrar, lärare, tränare och fritidsledare måste ägna stor energi åt att lära barn respekt för varandra. Att alla har rätt att vara sig själva. Att mobbningen byter praktisk form, börjar utövas på datorer och mobiltelefoner, gör utmaningen ännu större.

Allt råare

När det gäller internet, att hata och hota via mejl, har vuxenvärlden anledning att vara självkritisk. När man inte längre behöver ringa eller skriva brev, det räcker med några knapptryckningar på datorn, blir samtalstonen råare. Många offentliga personer, inte bara politiker och journalister, kan vittna om internet som hetskanal. Rasismen, sexismen och homofobin flödar genom datakablarna.

Det är inga ouppfostrade ungar som ligger bakom näthatet mot offentliga personer. Utan vuxna, etablerade personer som aldrig skulle drömma om att använda samma aggressiva språk i en konversation öga mot öga. De sitter anonyma framför datorn och tillåter sig att explodera i elakhet.

Hatbrott i vardagen

Gränserna för vad man kan säga åt varandra flyttas fram. Kanske är det en av anledningarna till att hatbrotten ökar. Hela 17 procent på tre år, enligt Brå. De främlingsfientliga och homofobiska hatbrotten ökar mest. De sker oftast i vardagen. En del av dem på internet.

Unga behöver vuxnas hjälp att stoppa mobbning. Inget enda barn ska behöva få en ångestklump i magen varje gång ett nytt mejl eller sms plingar till. De mobbade barnen har rätt till stöd från vuxna som kan skilja på rätt och fel. Som själva inte förfaller till näthat.

ÅP

Följ ämnen i artikeln