Aldrig på en söndag
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-05-19
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Fjorton glänsande bruna kroppar i en stenhård uppgörelse om Kvinnofriden. Från ”dödens” kom Chaickowskj Bigi i en överlägsen finish och tog hem segern i Trafficking-loppet på Solvalla när ATG ställde upp för den svenska kampanjen mot prostitution och kvinnohandel.
Det blev en hingst som vann – sorry alla jämställdhetsminister Margareta Winbergs medarbetare som bara satsat på ston i detta historiska lopp. Aldrig i världen har väl en politisk kampanj på regeringsnivå i åtta länder startat på en travbana. Men Winberg är inte vilken minister som helst. Utan darr på rösten grep hon mikrofonen sedan hon delat ut priset i Kvinnofridsloppet och sa till den ytterst mansdominerade publiken:
– En av åtta män säger att de någon gång betalat för sex. Många tycker att det är okej men jag vill att ni ska veta att i Sverige är det ett brott att köpa sex.
Jämställdhetsministern fick inte samma ovationer som Chaickowskj Bigi men kanske sådde hon ett frö av eftertanke hos en publik där det inte är ovanligt att fira en vinstrik travkväll på porrklubb eller bordell där man betraktar kvinnor som vilka djur, vilka varor, som helst.
Att köpa sex är en del av mäns våld mot kvinnor, en del av mäns överordning i vår kultur där män fortfarande är norm och mäns makt så mycket större än kvinnors. Det är lätt att tro att kvinnohandel och prostitution inte är något stort problem i vårt jämställda land. Men allt fler svenska män åker nästgårds över Östersjön, till Tallinn, Riga, S:t Petersburg, där sexhandeln ökat dramatiskt efter murens fall och de kriminella sexsyndikat som sysslar med kvinnohandel bara blir fler.
I Litauen prostituerar sig fortfarande unga flickor för ett mål mat, lite godis, berättar Kristina Grachauskaite, projektledare för kampanjen där. Bara till Sverige säljs mellan 200 och 500 kvinnor och flickor varje år, enligt Rikskriminalen. Unga utblottade kvinnor som luras och lockas in i sexslaveriet med löften om jobb, om att tjäna mycket pengar. Här blir de fråntagna sina pass, så hamnar de i hallickens våld och säljs som sexslavar.
Man kan bara hoppas att Margareta Winbergs unika initiativ och den nordisk-baltiska kampanjen mot trafficking–kvinnohandel ska vinna anhängare och väcka medvetenhet om vad prostitution innebär för dem som utsätts. Det handlar om våld och slaveri.
Jag hade naturligtvis egentligen tänkt skriva om hänryckning, om naturens under i en pingst fylld av hägg och gullvivor och löftet om sommar, men det nya sexslaveriet gör mig så rasande att det måste få utrymme också när livet fylls av skönhet och rikedom av sällsynt slag. Det är ett sådant nederlag för synen på kvinnan och människovärdet.
Den svenska våren, så efterlängtad, får mig ändå att också tänka på annat än politik, pengar och prostitution.
Den öppnar våra sinnen för en stunds återhämtning undan den brutala ekonomismens kvarnhjul. Jag läste att den radikale rabbinen Michael Lerner, verksam i stressens högborg Silicon Valley, USA, sagt att något av det viktigaste för att förändra samhället vore att återinföra sabbaten (den judiska vilodagen då inget arbete fick utföras).
Att vi åter skulle få en dag i veckan för att njuta av livet, leka, älska, kontemplera och lata oss i stället för att arbeta är ett underbart förslag.
Vi måste hitta tillbaka till en helhetssyn på människan, samhällsutvecklingen och miljön. Det uppskruvade och onaturliga tempot och det hårda effektivitetstänkandet i västvärlden kan visa sig vara en fälla för både människor och välstånd. Tillväxt skapas inte bara genom produktivitet och konkurrens, kan vi lära av vårt färskaste statsråd Lena Sommestad, tidigare vd på Institutet för framtidsstudier.
Om takten i arbetslivet pressas upp så att det inte finns utrymme för barn undergräver vi förutsättningarna för välstånd på sikt, brukar hon säga.
När kvinnor vägrar föda barn, när sjukskrivningstalen skenar och slavhandeln återuppstår är det symptom på ekonomismens förgörande krafter. ”Aldrig på en söndag”, sjöng grekiskan Melina Mercouri redan för flera decennier sedan.
Återinför sabbaten.