Männen ratas när kvinnorna pluggar
På min mormors kylskåp hemma i 50-talsköket satt ett tidningscitat fasttejpat: "Fick jag leva om mitt liv skulle jag bli balettdansös". Min bastanta mormor hade stått i skolkök större delen av sitt yrkesliv. Hennes läshuvud gjorde att hon fick hoppa över en klass. Ändå blev det sammanlagt bara fem år i folkskolan, som det hette då. Att bli balettdansös var inte att tänka på.
Det är rätt hisnande att tänka på mina egna och min dotters förutsättningar jämfört med mormors. På knappt två generationer har kvinnornas utbildningsnivå passerat männens, inte bara i Sverige utan i stora delar av västvärlden.
Kunskapssamhällets vinnare
I boken "Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen" skriver Emma Leijnse, till vardags journalist på Sydsvenskan, om hur de välutbildade kvinnorna i medelklassen är kunskapssamhällets vinnare.
I 1990-talets början hade kvinnor och män samma utbildningsnivå. I dag har 41 procent av kvinnorna en utbildning över gymnasienivå, medan bara 30 procent av männen har det.
Kvinnorna studerar mer än männen, oavsett om det är på Komvux eller högskolan.
Det är bara i särskolan och på arbetsmarknadsutbildningar som männen är fler än kvinnorna.
Männen riskerar att bli bortvalda
Trots framstegen arbetar kvinnor fortfarande mer deltid och tar större ansvar för hem och barn. Även när meriter och erfarenhet räknas bort återstår en löneklyfta mellan män och kvinnor som bara kan förklaras med kön.
Frågan är hur länge orättvisan består. Utvecklingen visar att när kvinnor utbildar sig och arbetar ställer de högre krav på en jämställd man. Anpassar sig inte männen riskerar de att bli bortvalda och lågutbildade män lever oftare utan familj och barn.
Baksidan av kvinnornas utbildningsrevolution är att männen sackat efter. I dag är män i majoritet i den absoluta toppen av samhället – och i den absoluta botten. De dominerar på vd-poster och i fängelser.
Läsförståelse grunden till bättre liv
Redan i grundskolan får pojkar sämre resultat än flickor. I dagens segregerade skola spelar också elevens klassbakgrund en avgörande roll. Läsförståelsen kan lite förenklat beskrivas som grunden för ett bättre liv. Därför har till exempel LO satsat på läsfrämjande projekt som "Läs för mig pappa", som för övrigt Stefan Löfven tog initiativ till som ordförande för IF Metall.
Det barn som tidigt får böcker lästa högt för sig får ett större ordförråd, bättre inlevelseförmåga och större chanser att lyckas i skolan och livet, skriver Emma Leijnse i boken. Hon konstaterar att männens växande utanförskap är en av våra stora framtidsutmaningar. Samtidigt hoppas jag att min dotter en dag får uppleva Sveriges första kvinnlig statsminister och att hon häpnas av de föråldrade könsroller hennes mamma växte upp med.