Nordea ska inte styra och ställa
Dryga bankdirektörer och en stridslysten finansminister. Kampen mellan Magdalena Andersson och Nordea – staten och kapitalet – har haft en laddad dramaturgi den senaste månaden.
Koncernchefen Casper von Koskull och styrelseordförande Björn "Nalle" Wahlroos har hotat med att flytta Nordeas huvudkontor till Danmark eller Finland om regeringen gör verklighet av att införa en permanent resolutionsavgift – pengar som ska kunna användas som en buffert vid en bankkris.
Backar från förslaget
Magdalena Andersson har iskallt besvarat hotet med att en sådan flytt bara skulle minska risken för de svenska skattebetalarna vid en bankkrasch.
I går kom mer försonliga tongångar från finansministern.
Regeringen föreslår inte längre en evig avgift, utan nu införs en tidsgräns till 2025. Resolutionsavgiften höjs tillfälligt från och med 2018 för att därefter trappas ned.
Gårdagens förslag, som presenterades av Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund, har på ekonomisidor beskrivits som att regeringen vikit ned sig för banksektorns krav. Men det är inte säkert att Nordea blir nöjd för den skull. Något slutgiltigt beslut om flytten är ännu inte fattat.
Bankskatt – en viktig markering
Magdalena Andersson meddelade också i går att regeringens arbete med att ta fram en permanent bankskatt till 2019 ligger fast. Det är en viktig markering. Den högriskfyllda bankbranschen, som hittills i år gått med 300 miljoner kronor i vinst per dag, ska inte kunna styra politiken med rena utpressningsmetoder.
Sverige står inför stora investeringsbehov. Det behövs bostäder och mer resurser till skolan, sjukvården och i vuxenutbildning. Då är det inte mer än rätt att också våra vinstmaskiner till banker är med och bidrar.