Mejla

Atle Morseth Edvinsson

Hög tid att polisen städar i kanalerna

Nya serien "Ingripandepoliserna" är ett riktigt haveri

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Myndigheter måste kommunicerar med försiktighet. Polisen lyckas knappast med det.

Foto: Larsen, HÂkon Mosvold / TT

LEDARE

Reality-tv är en brunn utan botten. Vi serveras tv-serier om allt från husbyggen till hälsoresor och tycks inte få nog av det. Därför är det kanske inte så konstigt att självaste polisen valt realityformatet för att locka fler till yrket.

I en kampanj i sina sociala kanaler har myndigheten lanserat "Ingripandepoliserna". Det är en serie korta avsnitt där tittaren får hänga med fyra poliser på utryckningar till lägenhetsbråk, trafikkontroller som spårat ur och gripanden efter väpnade rån.

Poliser har självklart en rätt att uttrycka sig offentligt, men det är inte självklart att de ska få göra det i polisens namn

Som med många andra realityserier blev polisens produktion en riktig snackis när den lanserades i slutet av november. Just den här serien blev det tyvärr av helt fel anledningar.

Redan med det första avsnittet lyckades man hamna fel riktigt ordentligt. Dels på grund av att det visade hur en man greps efter ett rån som är föremål för en pågående utredning, vilket blivit kritiserat av den ansvariga åklagaren. Dels för att den sekvensen har gjort att flera tittare har kunnat identifiera den som greps, enligt hans försvarsadvokat.

Som om inte det vore nog togs ljudupptagningar från den misstänktes barn med i klippet. En obeskrivlig kränkning av barnets integritet.

Avsnittet plockades ned för att ses över, men serien fortsätter att rullas ut.

Mer utbrett problem

Vi kan alltså fortsätta att titta in i trappuppgångar och se misstänktas kläder. I ett avsnitt ser vi hur en avliden persons hund tas om hand. Man kan fråga sig hur den personen hade ställt sig till att det visas upp för polisens runt 500 000 följare i sociala medier.

Polisens kommunikationsavdelning verkar inte inse att det bästa vore att lägga ned haveriet. Det hela sätter fingret på ett mer utbrett problem med just poliser på sociala medier.

Myndigheters närvaro på sociala medier är en balansgång. De behöver å ena sidan nå ut till allmänheten med viktig information. Å andra sidan utövar myndigheter kontroll över medborgarna, om det så handlar om råd kring resande eller besked om restskatt. Med den makten gäller det att kommunicera med försiktighet.

Städa i träsket

Det kan man knappast säga att polismyndigheten lyckats med. De har centrala konton och enskilda polisanställdas användare i en salig blandning. Följarna lämnas att själva räkna ut vad som är officiell information och vad som är godtyckliga åsikter - som inte sällan drar åt det raljanta, för att inte säga extrema. Det är hög tid att städa i det träsket.

Poliser har självklart en rätt att uttrycka sig offentligt, men det är inte självklart att de ska få göra det i polisens namn.

Istället för att ta tag i det här problemet kör polisen istället vidare med "Ingripandepoliserna" enligt plan. Det är lika omdömeslöst som tv-seriens innehåll.

Av: 

Atle Morseth Edvinsson

Publisert:

LÄS VIDARE

Polisen begriper inte sociala medier

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Sociala medier

Tv-serier

Rån

Polisen (myndighet)

Polisbristen

Polishögskolan

Yttrandefrihet