Mjölkpriset rusar och Sverige är riktigt illa ute

Elisabeth Svantesson verkar ha gått och gömt sig

Smör är en av de varor som blivit dyrare, 41 procent sedan januari förra året.

Rubriken på morgonens telegram från TT lockade kanske fram ett litet glädjetjut hos pressade svenskar. Inflationen sjunker, visserligen bara en smula men i alla fall.

Med energipriser och räntor inräknade hade Sverige 11,7 procents inflation i januari. Jämfört med december när priserna steg 12,3 procent är det kanske en lättnad.

Tittar man närmare på siffrorna är det dock stor risk att de glada minerna förbyts i en grimas. De tuffa tiderna för svenska hushåll och löntagare kommer nämligen att fortsätta.

Allt blir dyrare

Knappt tolv procents inflation är förstås mindre än drygt tolv procent. Men det betyder fortfarande att allt blir mycket dyrare, och att priserna fortsätter rakt uppåt. Riksbankens mål på två procents inflation om året känns väldigt avlägset.

Dessutom är det ”fel” priser som stiger. Att inflationstakten sjunker en smula beror framför allt på att energin inte längre ökar i pris riktigt lika snabbt. Hotet om en total kollaps i Europa känns inte lika överhängande längre. Jämfört med december föll faktiskt priset på el i januari.

Annat, till exempel mat, fortsätter däremot att bli dyrare. På ett år har osten och äggen blivit 30 procent dyrare. Smöret har ökat med 41 procent och purjolöken med hela 81 procent.

Ökar snabbare

Priserna ökar till och med snabbare än experterna hade räknat med. Det är riktigt dåliga nyheter för alla som har lånat pengar.

Till och med riksbankschef Erik Thedéen förstår att den svenska styrräntan inte påverkar världsmarknadspriset på gas eller olja. Men han och de andra direktörerna på banken hoppas att höjda räntor ska minska konsumtionen och tvinga företagen att hålla priserna nere.

När det är priset på mat som stiger kommer Riksbanken att höja räntan. Priset i form av konkursade företag och förlorade jobb kan bli högt.

Fattiga drabbas hårdast

Vi har varit kritiska mot räntehöjningar. Det är vi fortfarande. Men det är inte det enda problemet. Var finns regeringen? När hördes något från Elisabeth Svantesson senast?

När priserna på livets nödtorft ökar drabbas de som har de minsta marginalerna hårdast. Det gäller fattiga pensionärer och det gäller barnfamiljer.

En tredjedel av alla ensamstående mödrar anses leva under gränsen för fattigdom. Nu rusar också deras matkostnader.

Det är klart att vi kommer att diskutera räntor och plågade bostadsägare. Men när priset på hushållsosten och mellanmjölken rusar behöver vi också prata om politiska åtgärder för att skydda de som har det allra tuffast.

Följ ämnen i artikeln