Nu behöver väljarna ekonomiska besked
Människor förstår allvaret - men inte partierna
I Stockholm har priset på både lägenheter och hus gått ner med tolv procent sedan förra året. I Mellansverige är prisfallet på villor drygt sex procent. I norra delarna av landet har priserna sjunkit med fem procent.
Det är det största raset på villamarknaden sedan finanskrisen 2008, och det är inte det minsta förvånande.
Svårt att visa jämnmod
Ekonomerna talar om "anpassning". För en familj som just tagit stora lån för att köpa en bostad kan det vara svårare att visa upp samma jämnmod.
Prisfallet lär nämligen fortsätta i takt med att riksbanken höjer räntan och lånen på bostaden blir allt dyrare. I själva verket är det just det som är meningen.
Riksbankens räntehöjning är en signal till svenskarna att det är dags att hålla hårdare i sina pengar. I teorin betyder det att det blir svårare att höja priserna på allt från falukorv till fjällsemestrar. Och alltså på bostäder.
Att bostadsköparna tvekar visar kanske att signalen gått fram.
Arbetslösheten kan växa
Frågan är bara om det kommer att hjälpa. Högre räntor lär inte påverka krigspriserna på diesel eller el. De gör definitivt inte boendet billigare för alla dem som redan har lån att betala. Och tvingas människor dra ner sin konsumtion kan arbetslösheten i servicebranscher, som drabbats hårt av pandemin, snabbt växa.
Dessutom står landet inför en riktigt svår avtalsrörelse i vinter. Akut arbetskraftsbrist i många branscher kombinerat med fallande reallöner kommer att sätta alla lönebildningsmodeller som finns på prov.
Vi borde se en politisk tävling
Inför valet kan man tycka att de politiska partierna skulle tävla om att lägga förslag för att undvika att situationen utvecklas till en ekonomisk kris.
Är det någon som ser det hända? Är det någon som ser politiska företrädare uppträda med det allvar situationen borde kräva? Som säger ifrån mot populismen och kraven på kompensation för sådant som inte kan kompenseras.
Nej vi tänkte väl det.
Valet handlar om plånboken
Valet om en dryg månad kommer att bli ett plånboksval. På ett eller annat sätt handlar alla val om ekonomin. Men det måste inte betyda en tävling om vem som kan erbjuda den ena eller den andra gruppen flest hundralappar nästa år.
De närmaste åren kommer den politiska debatten att handla om inflation, reallöner och jobb.
Det skulle vara klädsamt om de frågorna fick lite plats innan väljarna lägger sina röster.