Myt att vanligt folk är emot radikal klimatpolitik
”Mindre lyxyachter till miljardärer som Jan Emanuel”
Vid fontänen utanför Stockholms centralstation har en grupp människor samlats i solen, vissa av dem med röda ballonger i händerna. Jesper Lindholm ställer sig på fontänens kant och plockar upp en megafon.
– Nu är det hoppfulla tider, ropar han.
– I dag kan vi börja med att vända röstsedeln och utvecklingen.
I onsdags startade förtidsröstningen till EU-valet. Enligt SCB har 7,6 miljoner svenskar rätt att rösta. Nästan 300 000 fler än i senaste valet 2019.
Jesper Lindholm, 33 år, står på baksidan av Socialdemokraternas lista, men har gett sig sjutton på att komma in i parlamentet. Vid hans sida står partiets tidigare ledare Mona Sahlin och Jytte Guteland, som satt i Europaparlamentet mellan 2014 och 2022. Båda berättar att de planerar att kryssa Jesper.
Jesper förklarar varför han ser valet som viktigt.
– 60 procent av besluten i Sverige är indirekt påverkade av beslut i Bryssel. Vill du inte ha makt över 60 procent av ditt liv?
Gruppen rör sig in i den svala vänthallen. Här lämnades några av de sista rösterna i valet 2022, från folk som hade köat i timmar till vallokalen. I dag är intresset svalare, även om en av valarbetarna berättar att en liten kö väntade utanför vid öppningen halv åtta i morse.
Att det är just ett EU-val är en bidragande orsak. Sist lockade valet bara 55 procent av de röstberättigade, mer än två miljoner färre än senaste riksdagsvalet.
Bland deltagarna är valdeltagandet desto högre. En efter en lämnar de sina röstsedlar till funktionärerna. Sedan har det blivit dags att korka upp flaskorna med alkoholfri päroncider.
– Varje skål är en skål för hoppet, säger Jesper Lindholm.
För många är nog inte hopp den dominerande känslan år 2024. Två krig rasar i Europas närhet, och bara ett par timmar tidigare har Ryssland meddelat att man vill rita om gränserna i Östersjön. Till råga på allt varnas det om att EU håller på att hamna på efterkälken i den gröna omställningen jämfört med USA och Kina.
Trots det tycker Jesper att det finns många positiva exempel i världen att inspireras av.
– I USA har man gjort en enorm investering i klimatet. I Brasilien har man röstat bort Bolsonaro, som skövlade regnskogen. I Kenya gör man tvärtemot Jimmie Åkessons regering och förbjuder onödig plast.
När Jytte Guteland talar beskriver hon Jesper som en kandidat som diskuterar om det ”fegisarna” inte vågar prata om. Jesper håller med om att svensk politik präglas av feghet.
– Många ryggar tillbaka inför att skrämma bort väljare, trots att 58 procent av svenskarna säger att de här frågorna är viktigast. Folket vill ha det här, men de vill ha politik som hjälper vanliga människor.
I kampanjen har Jesper fokuserat på privatjetar. 29 sådana finns registrerade i Sverige. Tillsammans släpper de ut lika mycket koldioxid som 18 700 bensinbilar. På senare år har flygandet i dem fördubblats. Ändå ser han framför allt frågan som symbolisk:
– Folk ska känna att det är lönt att anstränga sig, för politikerna ser till att de största utsläpparna också gör det. Vi vill visa vanligt folk att vi står på deras sida och vet vilka som släpper ut mest.
Hur omsätter man det i konkret politik?
– Mindre privatplan och lyxyachter till miljardärer som Jan Emanuel, mer elbilar och billiga bussar till LO-medlemmarna.