Nazisterna attackerar vänstern i fullt dagsljus
Nu krävs nationell samling mot det politiska våldet
"Ord kan verka som små, små doser av arsenik. De slukas obemärkt, de verkar inte ha någon betydelse, men efter en tid visar sig giftets verkningar.”
Ingen har beskrivit det politiska språkets betydelse bättre än Victor Klemperer, språkvetare som överlevde nazisterna i Tyskland.
Först kommer orden – sedan våldet. Det kan ta tid. Vägen är kantad med bortförklaringar och kritik mot de som varnar för utvecklingen. Ni överdriver!
Igen och igen.
Först förgiftas sinnet – sedan står vi i resterna av ett antifascistiskt möte i Gubbängen. Bland kaffe och bullar. Med pensionärer på sjukhus.
Förra gången var det Almedalen. Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare för SKR, mördades på öppen gata av en tidigare nazistisk aktivist. Även Centerledaren Annie Lööf var tilltänkt måltavla.
Efteråt fördömde alla men det blev inga egentliga konsekvenser för debatten. Hatet fortsatte stegras och extremhögern satte dagordningen.
Överlevande efter Utøya har beskrivit en liknande upplevelse. Hur dådet avpolitiserades och debatten bara fortsatte som förut.
Som att högerextremt våld inte handlar om politik. Som att just våld inte är en integrerad del av den högerextrema rörelsens verktygslåda. I det stora och i det lilla. Från hatet på nätet till knytnävslagen på gatorna.
Som att våldet föds i ett vakuum.
Efter sin bok ”Lasermannen” om John Ausonius och dennes högerextrema mordturné på 1990-talet berättade Gellert Tamas för DN om arbetet.
– John Ausonius har varit väldigt tydlig i de intervjuer jag gjort med honom att blev inspirerad av debatten om invandrare som fördes i början av 1990-talet. Han kände ett moraliskt stöd, att folk stod bakom honom. Men han kände också ett politiskt stöd, från Ny Demokrati framför allt, men även andra främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna.
Jag tror att gårdagens attack i Gubbängen handlar om exakt detta.
De känner medvind, det som hände var bara en tidsfråga. Och om inte myndigheterna sätter ner foten nu så kommer våldet att eskalera. I klartext: om inte Säkerhetspolisen och Polisen nu prioriterar detta så är risken att människor kommer att skadas allvarligt eller dö. Igen
I Gubbängen var två oppositionspartier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, arrangörer. Expo var inbjudna liksom Mathias Wåg som skriver för Aftonbladet kultur. Precis ett sådant möte som, om uttrycket tillåts, är demokratins själva kärna.
Än så länge har insatserna mot extremhögern varit ett i det närmaste totalt fiasko från polis och rättsväsende. Trots att vi har en lång serie av högerextremt våld, inklusive upplopp, sprängningar och mord bakom oss.
Var fanns säkerheten för mötet i Gubbängen? Lade någon myndighet en enda minut på att kartlägga hotbilden?
Eller tycker polisen att de kaffedrickande pensionärerna ska lösa det själva?
Vi står nu inför ett EU-val och i juni är det återigen Almedalen. Det mesta tyder på, som Mathias Wåg på Aftonbladet kultur påpekar, att det vi ser är en ny generation nazister.
Våldets syfte är att skapa ”content” till nätet, innehåll. De filmar sina attacker mot människor för att sedan skryta om dem på X, Telegram och Discord.
Nu har det gått så långt att nazisterna tycker att de utan problem kan angripa vänstern i fullt dagsljus. Mathias Wåg blev misshandlad, det kastades rökbomber och äldre vänsterpartister sprejades ner.
Den här gången.
Det som behövs nu är en verklig uppslutning från höger till vänster mot det politiska våldet. På lördag klockan 12 kommer en gemensam manifestation ske på Gubbängstorget.
Jag tycker Ulf Kristersson och Magdalena Andersson bör gå dit gemensamt. Även den inre säkerheten kräver nu en nationell samling.