Pourmokhtari verkar ha gett upp om kärnkraften
Du får frysa i 17 år till
“Nu slutar vi med quizfrågorna.”
Så avslutade Romina Pourmokhtari (L) sin pressträff om nya regler för kärnkraft på onsdagen. En journalist från TV4 hade frågat ministern om hur många terawattimmar kärnkraften stod för i Sverige. Men det var inte den enda frågan som Pourmokhtari hade svårt att svara på.
Inför valet lyfte högern kärnkraften som en quick fix på de höga elpriserna. Elisabeth Svantesson (M) skrev att regeringen skulle “trygga och bygga ut kärnkraften” under sina första 100 dagar.
Efter valet skruvades förväntningarna ned, men bara en smula. Då sa regeringen att det ”första spadtaget” för ny kärnkraft skulle tas under mandatperioden." "Det måste ske”, sa Carl-Oskar Bohlin (M), närmast i desperation.
Men det där spadtaget ser ut att dröja. Under onsdagens pressträff tryckte Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör och Pourmokhtari på snooze-knappen. “Detta kan ta väldigt lång tid”, sa generaldirektören. “Det viktiga är inte när det första spadtaget tas”, sa Pourmokhtari. ”Vi ska göra allt vi kan.”
Men när kärnkraftverken står klara är faktiskt ganska viktigt. Inte minst för dem som lade sin röst på regeringen i hopp om att elpriserna snart skulle gå ner. Men också för att rädda klimatet. Den så kallade utsläppsbudgeten för att klara Parisavtalet är snart slut.
Men istället för att fokusera på ännu ett brutet vallöfte försökte Pourmokhtari flytta fokus. Hon vill se hela tio nya kärnkraftverk – till 2040. Det är 18 år efter förra vinterns höga elpriser. Regeringen överbevisar knappast belackarnas argument om att kärnkraft tar lång tid att bygga.
Men det är ett praktiskt löfte. När det ska infrias har denna regering sedan länge avgått. Några pengar till bygget behövs inte heller, det uppdraget hamnar istället på framtida regeringar eller energiföretagen.
Men det privata näringslivet är nog inte så sugna på att investera – Pourmokhtari vägrar nämligen att ingå en blocköverskridande överenskommelse. Knappast långsiktiga förutsättningar för privata investeringar i mångmiljardklassen.
Själv tänkte jag en del på de rådande översvämningarna under pressträffen. Konventionella kärnkraftverk använder havsvatten som kylmedel och måste därför stå längs strandlinjen. Samtidigt spår klimatforskarna stora höjningar av havsnivån. Man hoppas ju detta tas med i beräkningarna, när regeringen nu vill kunna bygga kärnkraft på fler platser. Det skulle även kännas tryggt att veta hur de små modulära ”kvarterskärnkraftverk” regeringen hoppas på ska skyddas mot terrorister och drönare.
Vi får se hur det blir. Men om regeringens mest prioriterade valfråga mest slutar i byråkrati får de nog skicka ylletröjor till hushållen i vinter.