Eleverna lär inte förlåta Edholm i första taget

Den förändrade skolpengen kommer för sent

Skolminister Lotta Edholm (L) tillsätter en utredning som skulle innebära sänkt skolpeng för många friskolor.

Problemet har varit känt sedan länge. Kommuner har vittnat om att friskolor får för höga ersättningar i relation till de offentligt ägda.

De senare har ett större ansvar – de ska se till att alla barn i kommunen har plats på en skola. De måste alltså ha en överkapacitet, i fall att till exempel en friskola skulle gå i konkurs.

Insett problemet

Trots det baseras skolpengen även för friskolorna på de kommunala skolornas högre kostnader. Nu verkar till och med den borgerliga regeringen ha insett problemet.

– Det är ett problem i många kommuner att friskolor faktiskt är kostnadsdrivande, säger skolminister Lotta Edholm (L) till DN.

Regeringen tillsätter en utredning för att se om det går att göra om beräkningen av skolpengen. Det kanske låter byråkratiskt och trist, men det kan faktiskt göra stor skillnad.

För en elev i en kommunal skola kan det betyda en utbildad bibliotekarie, mindre klasser och fler lärare.

Nationell uträkning

Regeringen vill ha en ”nationell skolpengsnorm” – i praktiken innebär det att staten räknar ut vad friskolorna respektive de kommunala ska få i ersättning. Då skulle man komma runt problemet med att friskolor får för hög skolpeng, säger skolminister Lotta Edholm.

Högerns uppvaknande kommer både sent och plötsligt. Så sent som i april 2022 röstade M, SD, L, C och KD nej till ett förslag från den socialdemokratiska regeringen om att bland annat göra om systemet för skolpengen.

Motiveringen då var den samma som nu – kommunala skolor har ett större ansvar, och därmed större kostnader. Det är orimligt att låta friskolorna plocka ut lika mycket i ersättning.

Barockt system

I juni 2022 föreslog Riksrevisionen en nationellt bestämd ersättning till friskolor, det vill säga ungefär det som regeringen nu lägger fram.

Bättre sent än aldrig. Men samtidigt har politikerna varit medvetna om problemet länge. Högern har fortsätt försvara friskolornas rätt att plocka ut vinster – samtidigt som de kommunala kämpat med ekonomin. Det är inte fri konkurrens, det är barockt.

Det är bra att regeringen verkar ha ändrat sig. Men många generationer har redan genomlidit år i underfinansierade kommunala skolor, eller friskolor som körts i diket på grund av vinstmaximerande ägarbolag.

Det sveket är svårt att förlåta.

Följ ämnen i artikeln