Anders Borgs fria fantasier
Publicerad 2012-04-17
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
17 april 2012. Vårbudget
Det är som om det vore valrörelse 2006 igen. Anders Borg rasar över allvarliga samhällsproblem som inte åtgärdas. Det handlar om utanförskapet. Bland unga, långtidsarbetslösa, utrikes födda. Läget är allvarligt.
Något borde göras. Man anar att det måste vara sossarnas fel.
Men vänta nu. Befinner vi oss i ett parallellt universum, eller en nymoderat galax långt, långt borta? Har inte den här regeringen regerat i sex år redan?
I går presenterade Anders Borg sin tolfte budget. Den visar att regeringen visserligen är förmögen att identifiera problem. Men också att den saknar viljan och förmågan att göra något åt dem.
Alliansen gick till val 2006 på att skapa fler jobb och bryta det så kallade utanförskapet. Politiken vilade på tre ben: Jobbskatteavdraget. Försämrad sjukförsäkring. Raserad a-kassa.
Vårbudgeten är fantasi
Idén var enkel. Ökade klyftor skulle leda till att de som fick det sämre skulle få ökade ”drivkrafter” att jobba mer och därmed lyftas ur fattigdom. Så har det inte blivit.
Arbetslösheten är högre i dag än 2006. Andelen av befolkningen som jobbar är lägre. De som står längst från arbetsmarknaden får det allt tuffare. Och skillnaderna ökar.
Men inte i vårbudgeten, Anders Borgs eget parallella universum. Där har han konstruerat en fantasivärld för att beskriva de ”långsiktiga effekterna” av sin politik. Dagens ökade klyftor är bara ett tillfälligt ont, hävdas det. På lång sikt kommer även fattiga att gynnas jättejättemycket. Bara inte precis just nu.
Lågbetalde betalar priset
Hur lång den där sikten är, och varför inga effekter av politiken börjat synas för dem med lägst inkomster efter sex år med borgerlig regering framgår inte.
Här är en prognos. Anders Borgs framtida lyckorike för de fattigaste kommer att fortsätta skjutas på framtiden, budgetproposition för budgetproposition. I den där stapeln med de med lägst inkomster finns nämligen de som fått betala dubbelt upp för den moderata skattesänkar-
politiken: arbetslösa, sjuka, utförsäkrade.
Först med sämre ersättningar.
Och nu en gång till, när regeringen helt ger upp att försöka pressa tillbaka arbetslösheten.
Det största beviset för att Anders Borg nu svävar fritt måste dock vara rubriken på vårpropositionen:
”En politik för jobb och välfärd”
Jo, tjena.