Att köpa en Magnum är som ett förnedringsrån
GB ska ge sjutton i min hälsa
Det är samma visa varje sommar. Så fort solen kikar fram genom molnen och värmen slår mot ens ansikte kommer suget.
Med ett lätt leende på läpparna smyger man in i en affär. Raskt traskar man bort till frysdisken vid kassan. Kylan är som en isande smekning mot handen. Girigt rafsar man fram sin favorit.
Sen sneglar man mot prislistan. Det här kostade inte min favoritglass förra året, konstaterar man för sig själv samtidigt som man börjar omvärdera hur stort ens glassug är.
På Tiktok har en brittisk flicka blivit viral för att hon rasar över glasspriserna.
– Nio pund för två glassar!? utbrister hon med upprörd röst och vrede i blicken.
Den lilla flickan fångar känslan många av oss känner efter att ha fått gräva riktigt djupt i fickorna för att ha råd med en glass.
Det är faktiskt också fullt legitimt att rasa över glasspriserna. De har fullkomligt skenat de senaste åren.
2021 fick man betala 24 kronor för en Magnum. Idag får man hosta upp 31 spänn för samma glass. 31 kronor! Det är en prisökning på 29 procent – på tre år. Sedan 1990 har priserna ökat med 233 procent för lite chokladdoppad vaniljglass på en träpinne.
Om en familj med två barn och två vuxna ska unna sig varsin glass en varm sommardag landar notan på 124 spänn.
– Vi kan se att det varit kraftiga ökningar på livsmedel och nu kan vi se att det är några glassorter som sticker ut både i förhållande till hur mycket livsmedelspriserna ökat generellt och hur inflationen har utvecklats, säger Johanna Hållén, generalsekreterare Sveriges Konsumenter till TV4.
Det pågår en ”glassflation” i Sverige. Och det ska faktiskt inte behöva vara en klassfråga att slicka i sig glass på sommarlovet.
Men de dåliga glassnyheterna slutar inte där. Kanske har du som läser märkt att det går allt snabbare att suga i sig en glass. Och det är inte nödvändigtvis för att du blivit mer glupsk. Det finns andra förklaringar.
2019 minskade GB Glace storleken på Magnumglassarna. Ordet magnum betyder stor på latin. Men GB verkar ha en helt egen definition.
Den multinationella glassjätten ägs av världens största tillverkare av dagligvaror, Unilever. Den globala livsmedelsjättarna skyller de krympta glassarna på inflationen. Men de försökte även lura i oss något annat.
– Hälsotrenden är stark och många konsumenter ber om att det ska bli enklare att välja ur ett hälsoperspektiv, säger pressansvarig på Unilever till SvD.
”Hälsotrenden”. Tack för omtanken, men som glassköpare vet jag ändå vad jag ger mig in på när jag köper en stång av fryst grädde och socker.
När jag står och gräver i glassfrysen är jag inte ute efter att vara hälsosam. Men om glasserna krymper och priserna ökar kanske jag blir så pass nyttig att jag inte har råd att köpa era små glassar längre.