IMF sänker global tillväxtprognos

Joakim Goksör/TT

Publicerad 2022-10-11

Internationella valutafonden (IMF) sänker sin prognos för global tillväxt till 2,7 procent nästa år. Fast de varnar också för att det kan bli betydligt värre, under 2 procent.

För svensk del väntas en BNP-minskning på minus 0,1 procent, enligt IMF:s ekonomer.

Så sent som i juli räknade IMF:s ekonomer med en tillväxt på 2,9 procent 2023, men nu ser det kärvare ut. Prognosen sänks 0,2 procentenheter och risken för att tillväxten ska falla ner under 2 procent beräknas till 25 procent.

För i år lämnar IMF samtidigt sin globala tillväxtprognos oförändrad jämfört med juliprognosen på 3,2 procent.

”Det värsta är fortfarande framför oss och för många kommer 2023 kännas som en recession”, skriver IMF:s analyschef Pierre-Olivier Gourinchas i en kommentar.

För svensk del väntas en BNP-minskning på minus 0,1 procent, enligt IMF:s ekonomer.

Sverige tvärnitar

Sveriges tillhör de länder som tvärnitar mest nästa år, i sällskap med länder Tyskland, enligt prognosen. För i år beräknas tillväxten i Sverige halveras till 2,6 procent. Detta följs av en väntad BNP-minskning på 0,1 procent 2023 för den svenska ekonomin.

Inflationen i Sverige beräknas i snitt lyfta till 7,2 procent i år och 8,4 procent 2023. Men när det gäller arbetslösheten i Sverige räknar IMF:s ekonomer med att den sjunker till 7,6 procent i år och 7,4 procent 2023.

Prognosen från IMF uppdateras i samband ett årsmöte i Washington i veckan, dit regeringsföreträdare och centralbankschefer från hela världen väntas.

Enligt IMF:s ekonomer fortsätter Rysslands invasion av Ukraina att kraftigt destabilisera världsekonomin, bland annat i form av en ”allvarlig energikris i Europa som kraftigt höjer levnadskostnaderna och begränsar ekonomisk aktivitet”.

Internationella valutafonden pekar ut Sverige som ett av länderna vars BNP krymper nästa år, i den kraftiga globala konjunkturnedgången. Arkivbild.

Risk för energibrist i vinter

Gaspriserna har sedan 2021 fyrfaldigats sedan Ryssland strypt leveranserna av gas till mindre än 20 procent av nivåerna 2021, konstaterar IMF:s ekonomer – en situation som kraftigt ökar risken för energibrist i vinter och kommande år.

Ukrainakriget har också drivit upp livsmedelspriser, vilket förvärrat situationen för låginkomsttagare runt om i hela världen, och särskilt i låginkomstländer.

Inflationen och det kraftiga lyftet för dollarn väntas slå mot efterfrågan, vilket antas få en dämpande effekt på inflationen framöver. Men än så länge fortsätter priserna att stiga.

”Vi väntar oss att den globala inflationen kommer att toppa i slutet av 2022 men ligga kvar på förhöjda nivåer längre än vad vi tidigare trodde”, skriver Gourinchas i rapporten.

Covid-19-nedstängningar i Kina bidrar också till minskad efterfrågan samtidigt som IMF:s ekonomer pekar på hur situationen för fastighetssektorn i Kina försämras snabbt.

”Givet storleken på Kinas ekonomi och dess avgörande roll för globala värdekedjor, kommer detta väga tungt för global handel och aktivitet”, skriver Gourinchas.

Följ ämnen i artikeln