Elkrisen riskerar bli en finanskris –  elchocken värre än räntesmockan

Andreas Cervenka

Svenskarna verkar ha insett allvaret före politikerna.

Om inget drastiskt görs kan prisexplosionen på el spilla över till en finansiell kris med konkurser och arbetslöshet. 

Märkliga saker händer just nu i Sverige. Det googlas på elavtal, pratas kaminer, vedbrist, kallställda hus. En vanlig middagskonversation låter som Svenska Preppersföreningens årsmöte.

Sveriges största tomatproducent ställer in sin vinterodling på grund av de höga elpriserna. Pappersbruk står stilla. Livsmedelsföretag varnar om att företag går på knäna och då är vi bara i början av september. 

En titt på siffrorna förklarar dramatiken.

Stockholms handelskammare har räknat ut att villaägare i elområde 3, däribland Stockholm, kommer att ha elräkningar på 85 000 kronor under oktober till mars, inklusive nätavgifter, skatt och moms.  I område 4, alltså södra Sverige, ända upp till 95 000 kronor. 

Hur stor smäll pratar vi om? 

I Sverige finns knappt 2 miljoner villor enligt Statistiska Centralbyrån. 

Cirka 1,1 miljoner ligger i elområde 3 och knappt 550 000 i område 4.

Om prognosen slår in skulle det innebära en samlad elnota för dessa 1,7 miljoner hushåll på drygt 145 miljarder kronor. 

För ett halvår. 

Det är mer än dubbelt så mycket som hela svenska folket betalade i räntor på sina bolån under förra året. Eller nästan lika mycket som befolkningen lade på kläder och alkohol. Tillsammans. 

Det är ohållbart. 

Och i denna siffra ingår alltså inte elkostnaderna för övriga i landet som bor i lägenhet. 

Sverige förbrukade 2021 totalt 140 TWh enligt Energimyndigheten. 

En krona högre elpris per kWh innebär 140 miljarder i ökade utgifter.

Enligt Energimarknadsbyrån var medelpriset under 2021 67 respektive 82 öre per kWh för elområdena 3 och 4. 

Enligt sajten Elpriser24 indikerar handeln med så kallade terminer att priset för 2023 landar på 2,34 respektive 3,86 kronor per kWh. Det handlar alltså om en betydligt kraftigare uppgång än för räntorna. Och hundratals miljarder i högre energikostnader.

Det här väldigt grova beräkningar, priserna kan förstås både bli lägre eller högre.

 Men i värsta fall riskerar de stigande elpriserna att bli ännu mer kännbara än den så kallade räntesmockan. Som i sig är ganska jobbig, med uppåt 100 miljarder i ökade kostnader för hushållen om boräntan når 4 procent.

Och ju högre elräkningarna blir desto mer kommer Riksbanken vilja höja räntan för att få ned inflationen.

För hushåll med små marginaler kan det bli tufft. Enligt Statistiska Centralbyrån klarar var femte person i Sverige inte en oförutsedd utgift på 12 000 kronor. 

I vinter motsvarar det en enda månads elräkning.

Hos Kronofogden växer redan nu högen av obetalda elskulder med 20 procent.

Nischbanker som sysslar med dyrare konsumtionslån ökade sin utlåning rejält första halvåret, TF Bank med 32 procent, Collector 17 procent och Resurs Bank med 11 procent. 

I Storbritannien spår ett konsultbolag att energikrisen kommer slå hårdare mot hushållen än finanskraschen 2008, skriver nyhetsbyrån Bloomberg. 

Problemet för Sverige är också att stora delar av näringslivet är beroende av el, av landets samlade elförbrukning 2021 stod industrin för cirka 35 procent. 

Att fabriker redan nu pausar produktionen är illavarslande. 

Till DI säger analytikern Christian Kopfer att de stigande energipriserna riskerar att slå undan benen för stora delar av basindustrin i Europa som blir konkursmässig. 

Även om svenska bolag klarar sig bättre tack vare de låga elpriserna i norra Sverige går vi inte säkra. 

Så här hänger det ihop: stigande utgifter får hushållen att dra ned på konsumtionen, det pressar företagen som dessutom också drabbas av stigande elpriser och räntor. Nedläggningar och konkurser ökar arbetslösheten. Det utlöser också kreditförluster hos bankerna. Det får dessa att bli försiktigare med att låna ut pengar, vilket ytterligare sänker aktiviteten i ekonomin. Och så vidare. 

I över tio år har stigande räntor pekats ut som det som skulle kunna utlösa en finanskris i Sverige, nu seglar elpriserna upp som ett nytt hot. 

I Europa påminner det redan om 2008, då staterna fick rycka in och rädda banker. Nu är det energibolag som behöver stöd. Tyska staten har tvingats skjuta till 200 miljarder till jätten Uniper för att undvika kollaps.

Vd:n för oljejätten Shell Ben van Beurden sade häromdagen att Europa står inför flera mycket tuffa vintrar och att det kommer krävas ransonering och energibesparingar. I Sverige har inte hörts ett pip om detta, trots att forskare pekat på att minskad förbrukning är det snabbaste sättet att få ned priserna. 

I Sverige har regeringen lovat upp till 90 miljarder i så kallat högkostnadskydd för el. Det mildrar de kortsiktiga effekterna, men lär knappast räcka för att dämpa svenskarnas oro eller minska efterfrågan på kaminer. Och någon långsiktig lösning är det förstås inte. 

Energifrågan är komplicerad, men som kollegan Lena Mellin påpekade nyligen har det under valrörelsen kommit väldigt få svar. 

En väldigt förenklad matematik ser ut så här. Sveriges elproduktion består till stor del av vattenkraft, kärnkraft och vind med förhållandevis låga produktionskostnader. Enligt en rapport från företaget Energiforsk kostar utbyggnad av ny produktion från 32 öre per kWh för landbaserad vindkraft till 79 öre för solceller på villor. 

Det politikerna måste svara på är varför svenskarna då ska betala 3-4 kronor för sin el, ens under en kort period. Det är faktiskt ett politiskt problem. Varsågoda och lös det.