Efter Stefan Ingves flaggning: ”Då kan räntehöjningen komma”
Experten om Riksbankschefens ord: Ovanligt
Uppdaterad 2022-03-21 | Publicerad 2022-03-20
Riksbankschefen Stefan Ingves öppnar för tidigarelagda räntehöjningar.
Redan ett år innan planerat höjning kan det vara dags, tror Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
– Sverige är en liten båt på ett stort hav. Vi påverkas av inflationen i världen.
Riksbanken och chefen Stefan Ingves meddelade så sent som i februari att de första höjningarna av reporäntan skulle genomföras först 2024.
Men under onsdagen sa Ingves till Sveriges radio att ”inflationen är alldeles för hög” och ”mycket har hänt sedan dess (beskedet i februari, red.anm)”. Han menade dessutom att ingenting är uteslutet gällande räntehöjningar men att de rimligtvis kommer tidigare än 2024.
Bankerna har redan börjat kompensera för ett kommande högre ränteläge, framför allt gällande bolåneräntorna med lång löptid.
Så, när kan räntehöjningarna tänkas komma? Aftonbladet frågade Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.
– Sverige är en liten båt på ett stort hav. Vi påverkas av inflationen i världen där pandemin först slog till och vi fick flaskhals-inflation och nu har Ukraina-inflationen kommit. Effekten blev att inflationen kom slag i slag och hann inte sjunka tillbaka. Jag tror det är skälet att man tidigarelägger en första höjning. Vi tror den första höjningen flyttas från första kvartalet 2024 till andra kvartalet 2023.
”Att Ingves flaggar så här är ovanligt”
Flera av storbankerna tror på en höjning redan i år, men Alexandra Stråberg tror att Ingves uttalande ska tolkas mer försiktigt.
– Jag tror inte att det kommer i år. Att Ingves flaggar så här är ovanligt. Men det var en tydlig flaggning som understryker läget. Att lägga om planen nästan ett år skulle vara en tillräckligt stor förändring för att han skulle känna sig nödgad att göra det här uttalandet. Men det är också ett tag kvar till mötet, och det kan hända saker innan dess.
28 april lämnar Riksbanken sin nästa penningpolitiska rapport, i vilken höjningar av räntan kan kommuniceras.
Risk för dubbla boräntor
När Riksbanken väl höjer reporäntan så kommer även de rörliga bolåneräntorna att höjas. De svenska hushållen kan troligen räkna med dubbelt så höga ränteutgifter som i dag.
– De fasta räntorna har redan gått upp medan de rörliga kommer att stiga under det närmaste året när Riksbanken höjer räntan, säger Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, till SvD.
Danske Bank tror att Riksbanken höjer räntan redan under 2022.
På Länsförsäkringar tycker man också att hushållen ska förbereda sig.
– Svenska hushåll har under lång tid haft, och vant sig vid, en period av låga bostadsräntor. Även utan Riksbankens planer bör hushållen alltid ta höjd för kunna klara av högre räntor. Med det sagt, jag tror inte att vi kommer lämna det globala låga ränteläget under kommande år. Långa räntor väntas stiga något, men det är sannolikt en måttlig uppgång.
Tror på tre höjningar nästa år
På lite längre sikt är det svårt att sia om hur ränteläget kommer utveckla sig, menar Alexandra Stråberg.
– Det är väldigt svårt att säga på grund av den extrema osäkerheten som finns i och med kriget i Ukraina. Jag kan tänka mig att Riksbanken höjer räntan tre gånger 2023. Det blir dock ganska så marginella höjningar framöver så under 2024 kanske räntan hamnar på runt 1 procent. Men det är som sagt extremt osäkert just nu.
Osäkerheten bottnar inte bara i Ukraina-kriget, utan också på grund av hur Sverige står rustade nu jämfört med tidigare kriser.
– Det är en stor skillnad. Vi har andra ramverk och fokus på både inflationsmål och finansiell stabilitet. Under 90-talskrisen hade vi inte heller samma budgetramverk för finanspolitiken. Det var en situation som var helt annorlunda och vi hade inte lika bra koll på våra finanser då. Det är svårt att se att vi skulle hamna i en sådan situation, där räntorna skenade. Men också svårt att veta exakt hur vårt nuvarande system reagerar på kriser, säger Alexandra Stråberg.
”Högre – inte höga”
Under 90-talets finanskris i Sverige höjdes den dåvarande styrräntan, marginalräntan, till 500 procent under sex dagar 1992.
– Det som är viktigt att tänka på när man nu pratar om att Riksbanken kommer höja räntan är att vi pratar om högre räntor, inte höga räntor.