Skyhöga radonhalter på flera arbetsplatser

För höga radonhalter finns på var tredje arbetsplats i Sverige som granskats i en ny undersökning.

Arbetsplatser i äldre byggnader och i källarvåningar är värst utsatta för den radioaktiva gasen – men alla typer av arbetsplatser kan ha höga värden.

Den syns inte, luktar inte, men kan i för höga halter i luften vara en bidragande orsak till lungcancer. Den radioaktiva gasen radon förekommer naturligt i mark, luft och vatten, men kan var hälsofarlig när den sönderfaller till fasta, radioaktiva ämnen i luften. Därför kräver EU sedan fem år tillbaka nationella handlingsplaner från medlemsländerna, med skärpt kontroll av radon på arbetsplatser.

I en ny analys som laboratoriet Radonova gjort, där de senaste mätresultaten är från i fjol, har man mätt med minst fem radondetektorer på fler än 6 000 arbetsplatser i landet. Det handlar om allt från kontor, tunnlar och industrier, till äldreboenden och förskolor.

Äldre hus och under jord

Det visade sig att 34 procent av dem hade halter över referensvärdet på 200 becquerel per kubikmeter luft. Fem procent av de undersökta arbetsplatserna hade väldigt höga värden – över 1 000 becquerel per kubikmeter luft.

Förutom vid vattenverk och tunnlar är radonhalt över referensvärdet vanligast vid arbetsplatser på källarvåningar under jord och i äldre hus.

I byggnader byggda före 1900-talet hade runt 14 procent radonhalter över 1 000 becquerel per kubikmeter luft. Byggnadens grundkonstruktion är avgörande för hur mycket radon från marken som kommer in, enligt Tryggve Rönnqvist, radonspecialist och teknikchef på Radonova. Radonhalter över referensnivån på 200 becquerel per kubikmeter luft kan dock förekomma i alla typer av arbetsplatser och på alla olika våningsplan, betonar han.

– Vår viktigaste slutsats är att man kan ha förhöjda radonhalter på vilken arbetsplats som helst. Enda sättet att veta är att mäta, säger han till TT.

Koll på exponering

En mätning, som han menar att anställda har rätt att kräva av arbetsgivaren. Värdena som mätts gäller dock genomsnittsvärden för långtidsmätningar, och Tryggve Rönnqvist ser inget skäl till stor oro för anställda på arbetsplatser med radonhalter som visar sig för höga.

– Det viktiga är att ha koll på den exponering som personer utsätts för. Har en arbetsplats förhöjda radonvärden och tidsstyrd ventilation är det ofta inga större problem under arbetstid. Men då kan man behöva göra en uppföljande mätning för att kolla just exponeringen, säger han.

Radonanpassa arbete

I vissa fall behöver arbetsgivaren eller fastighetsägaren exempelvis installera radonfläktar eller täta sprickor för att pressa ned radonhalterna till godkänd nivå.

Lyckas man ändå inte sänka det årliga genomsnittsvärdet radon ska arbetsgivaren anmäla detta till Strålsäkerhetsmyndigheten, som kan följa upp de platser som anmälts.

Antalet anmälda verksamheter hos myndigheten är i nuläget 119, bland dem finns LKAB:s gruva i Malmberget i Gällivare. Det betyder dock inte att personal där exponeras för skadligt höga radonhalter, enligt Tryggve Rönnqvist.

– Anmälan betyder att radonhalten är så hög att man genom exempelvis mätdosor som de anställda bär med sig ska ha särskild kontroll på den exponering de utsätts för, och anpassa arbetstider utifrån det. Om det inte hjälper och den exponering personen utsätts för överskrider gränsvärdena, måste den anställde tas ur tjänst, säger han.