Augustnominerade skildrar komplicerade pappor

helskärm

Komplicerade pappor skildras i flera av årets Augustnominerade romaner. Här ryms också facklitteratur om några av samtidens brännpunkter: gängvåld, judarnas europeiska historia och ryska oligarkers dolda påverkan.

Det är ett gäng hedrade författare som berättar om sina böcker under måndagens presentation – men Sami Said, nominerad för romanen ”Satansviskningar”, försöker hålla prischansen ifrån sig:

– Jag tänker att det händer någon annan för att slippa hålla på och uppdatera min självbild. Men jag antar att det här ger boken ett slags tyngd.

En majoritet av årets nominerade romaner har självbiografiska spår. Lyra Ekström Lindbäck spjärnade länge emot den berättelse som hon helst ville skriva. ”Moral: en roman” handlar om en doktorand som har en förbjuden affär med sin gifta handledare. En fiktiv historia men med vissa självupplevda element, tillstår Ekström Lindbäck som just doktorerat i moralfilosofi.

– Jag hade inte kunnat ge ut den här boken ens under pseudonym utan att folk ändå hade förstått att det finns vissa självbiografiska drag, säger hon.

Romanen handlar också om autofiktionens makt.

– Men det är ingen offerberättelse, ingen metoo-roman – båda sitter på makt i förhållande till varandra. Hennes makt är att hon potentiellt kan ödelägga hans liv och hans karriär, medan han är hennes direkta chef.

Behövde 20 år

Jonas Hassen Khemiri behövde 20 år för att förstå de självbiografiska trådar som han använder i romanen ”Systrarna”.

Andrev Walden i sin tur väntade ”ett halvt liv” innan han skrev ”Jävla karlar” utifrån sina egna barndomsupplevelser. Walden skildrar en pojkes försök att förstå en tillvaro där männen – papporna – ständigt byts ut. I det verklighetsförankrade hittade han den saga som han alltid hade velat skriva.

– De här sju åren i mitt liv var så intressanta för mig att skriva om för att de av naturen hade skänkts sagans dramaturgi. Det är egentligen en pojke som går vilse i skogen i sju år och träffar en massa konstiga varelser. Jag vill helst skriva sagor. Men den bästa sagan jag hade i mig fanns i min egen barndom.

Efter sex diktsamlingar har Pär Hansson nu fått sin första Augustnominering för debutromanen ”Spindelbjörken”. Även han har skrivit en barndomsskildring men om en vuxen man i kris, Joel, som försöker förstå sig själv.

– Det är en fiktiv berättelse med självbiografiska inslag. Som författare måste man skriva om sådant som man kan något om. Men jag har ansträngt mig för att inte skriva in mig i den så kallade autobiografiska traditionen.

helskärm

”Fäbless för sopor”

Inspirerad av Harry Martinsons ”Nässlorna blomma” men också av sin egen pappa skildrar barnboksförfattaren Frida Nilsson ett tidlöst Fattigsverige i ”Hundägarna” och ”Kattägarna” – där djuren figurerar som underklass utan demokratiska rättigheter.

– Jag har en fäbless för sopor och trasiga existenser. Det handlar väldigt mycket om min pappa som i mina ögon alltid stod en bit utanför, kanske för att han ville, men inte alltid. Det var ett eget val, men på många sätt kan den typen av val bli ett ok, säger hon.

Bland fackböckerna finns Henrik Berggrens tredje bok om Sverige under andra världskriget, ”Landet utanför” som ger bakgrunden till den svenska nyorienteringen i Natofrågan, framhåller han. Ekonomijournalisten Knut Kainz Rogneruds bok ”Sundsvallsoligarken” handlar om hur även svenska industrier blev en viktig pusselbit i Putins maktbygge.

– För Sverige var det en enorm möjlighet när Putin kom till makten och oljan gjorde att ekonomin gick starkt i Ryssland. Då var det många som tänkte ”här kan vi tjäna pengar”. I Sverige var det fullt fokus på Ryssland med väldigt få frågor om mänskliga rättigheter eller demokrati.