Årets mest avancerade nördpornografi
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-08-17
”Weird tales of The Ramones” förtjänar att ramas in och hängas upp på väggen
THE RAMONES
Weird tales of The Ramones (pop)
Jag borde hata det här.
Jag borde kanske avfärda seriefigurerna från Forest Hills i Queens som musikaliska dinosaurier – en samling förhistoriska ödlor som lägger löständerna på nattduksbordet innan de somnar.
Ramones blev till slut allt de en gång protesterade mot. De blev ett rockfundament som yngre rebeller ska hacka sönder med maskiner och melodier. De blev omslagspojkar för magasinen Mojos och Uncuts allra mest nostalgiska specialnummer.
Eran som boxen beskriver – lim, punk, New York, klubben CBGB’s – känns dessutom hopplöst förlegad, borta med vinden, ett söndertjatat kapitel i Bonniers omoderna rocklexikon.
Bland alla 85 låtar – det ryms slående många tvåminuterslåtar på tre cd-skivor – får inte ens några nämnvärda rariteter plats. Så vad ska vi göra med ytterligare en Ramones-samling?
Sen kan man alltid diskutera om någon lyckats överträffa bandets bästa läderpop. Man kan alltid fundera på varför folk fortfarande försöker att kombinera bubbelgumsrefränger med tre snabba ackord och hög volym.
Var inte det konceptet kört efter fantastiska ”Gimme gimme shock treatment”, ”The KKK took my baby away” och ”My brain is hanging upside down (Bonzo goes to Bitburg)”. Vad fanns det egentligen att tillägga? Blink 182?
Men att boxen ändå är en oumbärlig historielektion beror främst på förpackningen. ”Weird tales of The Ramones” är den snyggaste boxen som släppts på flera år.
De tre cd-skivorna plus en dvd med musikvideor och diverse material av det rara slaget är sammanställt av Johnny Ramone och utformat som en seriebok. Och istället för ett texthäfte berättas historien om Ramones genom en serietidning där prominenta serietecknare från förr och nu medverkar. Nämnde jag förresten att du får ett par 3D-glasögon på köpet?
”Weird tales of The Ramones” förtjänar att ramas in och hängas upp på väggen. Det är årets mest avancerade nördpornografi.
Eller snarare en väldigt tuff och påkostad gravsten.
Markus Larsson