Drabbar lika hårt som debutskivan

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-05

Taken By Trees – East of Eden (pop) Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus

Våra mest begåvade artister pysslar sällan med musik för att ha någonting att göra mellan, säg, golfrundan och kvällsmaten. De gör det för att de inte har något annat val. För att deras blotta liv faktiskt hänger på att de får uttrycka sig. Musiken behöver nödvändigtvis inte vara någonting positivt för dem, men de flyktiga glimtarna av lycka när en bra popmelodi dyker upp är de toppar som väger upp alla dalar. 

Jag kan naturligtvis ha fel, men jag inbillar mig att Victoria Bergsman är en sådan artist.

Hon hoppade av The Concretes oförmögen att ställa upp på kraven från en musikbransch skoningslös mot dess många ofrivilliga huvudrollsinnehavare. Efter att ha sjungit Peter Bjorn And Johns ”Young folks” i världens alla radioapparater flydde hon uppståndelsen in i naturromantiska soloprojektet Taken By Trees.

På debuten ”Open field” lämnades hennes sköra stämma så ensam, så naken, att det ibland kändes som att man tittade rakt in i ett främmande vardagsrum vars persienner egentligen borde vara fällda. Det var en väldigt vacker skiva. 

Men Victoria Bergsman nöjer sig inte med att stanna kvar i skogen och krama träd. Så hon bestämmer sig för – Pakistan. Tillsammans med gitarristen Andreas Söderström (som till vardags gör egen musik under namnet ASS) reser hon till staden Lahore i nordöstra delen av det oroshärjade landet och slår sig i slang med en grupp illegala sufimusiker. 

De lokala förmågornas luftiga komp ger plats åt Victorias naivt sårbara sätt att sjunga som drabbar lika hårt som på debuten. Demonproducenten Dan Lissvik från Studio sätter sin patenterade Piña Colada-prägel på ljudbilden. Resultatet är en sorts pakistansk balearic, hur märkligt det än kan låta. 

Victoria stöper med stor charm om Animal Collectives ”My girls” till ”My boys”. Bara i två spår på svenska – ”Tidens gång” och ”Bekännelse” – bryts den totala förtrollningen.  

Men musiken doftar dimhöljda bergstoppar och soluppgång i ett land långt fjärran resebyrån Apollos broschyr. Det är så vackert där att man snabbt glömmer alla invändningar i världen.  

ANNONS

Följ ämnen i artikeln