Skolelever fick prata med astronaut i rymden

Vad äter man egentligen i rymden? Och hur ser det ut när is smälter i tyngdlöshet?

Det var två av frågorna som skolelever fick svar på när de fick prata med Sveriges nya astronaut, Marcus Wandt – direkt från rymden.

Runt 200 skolbarn från olika delar av Sverige samlades på Tekniska museet i Stockholm på måndagen för att få en smak av livet i rymden.

Under dagen fanns det möjlighet att prova olika rymdaktiviteter, som träning i tyngdlöshet och rymdmat i form av insekter och larver.

Agnes Roslund och Nomi Lindström, som går i årskurs åtta på Björkhagens skola i södra Stockholm, var där.

– Vi fick testa att docka en rymdfarkost på en dator, säger Nomi Lindström.

– Några kompisar till oss provade att äta en insekt, men inte vi, skrattar Agnes Roslund.

Befinner sig på ISS

Höjdpunkten var eftermiddagens frågestund med astronauten Marcus Wandt, som just nu är på den internationella rymdstationen ISS. Båda tjejerna fick chans att ställa frågor.

– Hur spenderar du dina dagar i rymden? undrar Agnes.

– Jag jobbar med massa olika projekt där jag till exempel i morse satte på mig ett bälte som mäter mina rörelser. Det är bland annat för att se hur min benmassa påverkas under tiden i rymden, säger Marcus Wandt.

Det var knäpptyst i rummet där barn och ungdomar från grundskolans årskurs två till gymnasiet fick möjligheten att få svar på sina funderingar. Publiken satt på helspänn och lyssnade på vad Marcus Wandt hade att säga. Han fick alla möjliga frågor, som hur ofta man ser soluppgången på ett dygn.

– Vi åker 16 varv runt jorden varje dag, så vi får alltså 16 soluppgångar.

Experiment med vatten

På frågan hur is smälter i tyngdlöshet svarade Marcus Wandt att han tyvärr inte har testat. Men han fortsatte med ett litet experiment – genom att klämma på sin vattenpåse så att vattnet sipprade ut till en sfär.

– Jag tror att det ser ut ungefär så här, säger han och sväljer sedan bubblan med vatten till skratt och applåder.

Förutom samtalet med Marcus Wandt fick eleverna lära sig om jordobservationer, raketbyggen och uppskjutningar.

Det är tack vare Esero Sverige – ett samarbete mellan KTH och bland annat Tekniska museet, Malmö museum och Universeum. Bakom ligger den europeiska rymdorganisationen ESA och Rymdstyrelsen.