Stjärnreporter på stats-tv blev dissident i exil

TT TT-AP

Publicerad 2022-10-27

Stjärnreportern Wang Zhian tillbringade årtionden av sin karriär som statens marionett. Efter att ha lämnat Kina och startat ett nytt liv i Japan kan han äntligen tala sanning.

Kinas president Xi Jinping kräver absolut lydnad från landets medier, säger Wang.

En gång i tiden avslöjade Wang Zhian korruption och samhällelig vanskötsel för miljoner kinesiska tv-tittare.

När han 1998 började jobba på statliga CCTV, kontrollerat av det kinesiska Kommunistpartiet, blomstrade den undersökande journalistiken under dåvarande ledaren Jiang Zemin, som ledigt diskuterade både Tibet och Taiwan med västerländska journalister.

Allt förändrades när Xi Jinping kom till makten 2013. Till en början såg Wang fram emot det nya ledarskapet – Xi utlovade krafttag mot korruptionen som flödade i och med landets ekonomiska boom och framställde sig själv som en man av folket.

Men i takt med att Xis makt befästes började allt fler tecken på vad som komma skulle att uppenbara sig. En efter en föll framstående reportrar bort.

”De måste älska partiet”

Under en sällsynt turné 2016 besökte Xi de statliga medierna CCTV, Nya Kina och People's Daily (Folkets dagblad).

– Allt arbete av partiets medier måste reflektera partiets vilja, skydda partiets auktoritet och enighet. De måste älska partiet, skydda partiet och alliera sig med partiets ledarskap i tanke, politik och handling, sade Xi under ett möte efter turnén, enligt The Guardian.

– Då förstod vi att det skulle bli omvälvande förändringar, säger Wang Zhian till nyhetsbyrån AP, sittandes i sitt nya hem i centrala Tokyo.

”Kräver absolut lydnad”

Under Xis tio år vid makten har Kinas reportrar allt eftersom rättat in sig i ledet. Kommunistpartiets propagandaorgan har sett till att oberoende medier inte längre existerar. Dygnet runt jobbar den mäktiga censurmyndigheten för att tysta kritiska röster på internet.

– Förändringen de senaste tio åren har varit dramatisk, säger Zhan Jiang, en pensionerad journalistikprofessor vid Pekings universitet för främmande språk, till AP.

I stängda rum konstaterar många kinesiska journalister att Xi har krossat all oberoende rapportering. Utåt sett är de tysta. Xis namn yttras försiktigt, i noga övervägda ordalag, viskningar eller pseudonymer.

– Han kräver absolut lydnad. Medier har blivit som armén: ett verktyg som lovar ovillkorlig trohet till partiet, säger Wang.

En enkelbiljett till Tokyo

Wang Zhian, född i den bergiga provinsen Shaanxi i centrala Kina, hade aldrig föreställt sig ett liv utanför hemlandet. Men arbetet som reporter blev alltmer ohanterligt och situationen snabbt ohållbar. Efter att ha sagt upp sig från CCTV ledde han en pratshow, men blev snart alltmer obekväm för regimen. Plötsligt raderas hans konton på sociala medier och Wang förlorade miljoner följare.

Till slut fanns bara en enda utväg. Snart hade han räddningen i sin hand – en enkel flygbiljett till Japans huvudstad Tokyo. Skuldsatt men fri sänder Wang Zhian nyheter om Kina via Twitter och Youtube, plattformar som har förbjudits i Kina, till en halv miljon följare i hopp om att en del av innehållet ska slinka igenom den benhårda kinesiska brandväggen.

– Här kan jag tala sanning och ingen kommer begränsa mig längre, säger Wang.

Vågar inte återvända

Målet är att förse Fastlandskina med faktabaserade nyheter. Från tryggheten i Tokyo rapporterar han om det han vill – däribland Kinas strikta ”zero covid”-strategi och Kommunistpartiets kongress som avslutades den 22 oktober.

Under förra veckan samlades tusentals delegater i Peking för kongressen, efter vilken den maktfullkomlige Xi Jinping som väntat säkrade ytterligare en femårig mandatperiod som partiets generalsekreterare. Därmed skrotades den gräns på två mandatperioder som varit rådande sedan 1982 – och Xi cementerade sin position som Kinas mäktigaste ledare sedan Mao Zedong.

Wang Zhian tänker inte återvända till hemlandet så länge Xi är kvar vid makten, säger han. Rädslan för att gripas är för stor.

– Vi får vänta till den dag då journalister på riktigt kan uttrycka sig fritt. Jag hoppas att den dagen kommer snart.