Skoluppgiften: Argumentera för att Förintelsen aldrig hänt

Elever ska leta fram bevis för att Förintelsen aldrig ägde rum – och sedan debattera för sin sak.

Detta uppmuntrar Skolverket till i sina officiella riktlinjer till svenska lärare:

– Det är ren idioti. Det är en grotesk tanke att det här kan utspela sig i svenska klassrum, säger Svante Weyler, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism.

Hundratals internationella toppolitiker och delegater från ett 50-tal länder är just nu samlade i Malmö för att diskutera hur antisemitismen ska bekämpas. När konferensen öppnade på onsdagen lyfte statsminister Stefan Löfvén (S) fram förnekare av Förintelsen som ett särskilt allvarligt problem:

– Vi får aldrig glömma Förintelsen. Det för många som påstår att det inte har hänt och för få som känner till vad som hände och därför måste vi fortsätta att bekämpa antisemitismen, sa Löfven.

Samtidigt kan Aftonbladet avslöja att statliga Skolverket uppmuntrar svenska lärare att låta sina elever leta fram bevis för just detta – att det systematiska mordet på cirka sex miljoner judar under andra världskriget aldrig ägde rum.

På sin hemsida ger Skolverket råd och stöd till lärare, bland annat om hur man kan undervisa kring känsliga ämnen:

”Du och ditt arbetslag kan använda stödet när ni diskuterar hur kontroversiella frågor kan användas i undervisningen”, skriver förvaltningsmyndigheten i sina riktlinjer.

helskärm

Debattera i grupp

En av dessa ”kontroversiella” frågor är, enligt Skolverket, huruvida månlandningen 1969 var fejkad. En annan är Förintelsen. Lärare uppmuntras att dela in sina elever i olika grupper för att debattera huruvida den ägde rum:

”Grupp 1 ska finna minst tre argument för att Förintelsen inte har ägt rum, med hjälp av fakta och information från internet. De får också fråga andra vad de tror och varför”, skriver man.

En annan grupp ska uppmanas att leta tryckta material som stöder tesen att Förintelsen är ett påhittat fenomen:

”Grupp 3 ska resonera sig fram till minst tre argument för att Förintelsen inte har ägt rum. De får använda kursmaterial och böcker från biblioteket”, skriver Skolverket i sina riktlinjer.

helskärm

Meningen med föreslagna övningen är bland annat att elever ska lära sig vikten av källkritik. Men Svante Weyler, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), menar att den sänder ut helt fel signaler:

– Det är absolut fel sätt att använda Förintelsen, av det skälet att det finns faktiska förnekare som inte kan jämställas med stollar som anser att månlandningen inte ägt rum. Förintelsen har ägt rum, det är inget man kan inlåta sig till en diskussion kring. Det är lika dumt som att ifrågasätta multiplikationstabellen, säger han.

– Detta är ren idioti, det är nästan så man inte tror att det är sant. Av alla ämnen man kan använda för att lära sig vikten av källkritik är Förintelsen den sämsta. Det är en grotesk tanke att det här kan utspela sig i svenska klassrum, fortsätter Svante Weyler.

”Bisarrt”

Aron Verständig, ordförande i Judiska Centralrådet, är inne på samma linje:

– Det leder fel. Det finns många rapporter som visar att det är väldigt svårt att undervisa om Förintelsen ute i skolorna i dag, vilket är oacceptabelt. Självklart är det viktigt att lärare måste ha bra verktyg för att göra det. Men även om det är välment finns det en fara med att benämna Förintelsen som kontroversiell. Det kan den aldrig vara, säger han.

– Det skulle vara en bisarr situation för en sådan som jag själv, som är barnbarn till överlevare av Förintelsen, att behöva hamna i en diskussion om den ens har ägt rum, fortsätter Aron Verständig.

Svarar: Olyckligt

Pernilla Sundström, enhetschef på Läroplansavdelningen vid Skolverket, väljer att svara på Aftonbladets frågor via mejl.

Att kalla Förintelsen för en ”kontroversiell” fråga, är inte det att legitimera de som förnekar att den ägde rum?

– Det är olyckligt om det skulle uppfattas så. Begreppet kontroversiella frågor ska i det här sammanhanget förstås som teman som kan skapa spänningsfält i klassrummet. Teman där yttranden som väcker starka reaktioner kan förekomma, yttranden som möter motstånd, skapar spänningar och leder till konflikt i klassrummet – sådana som kan skapa kontrovers. Många lärare vittnar om att Förintelsen kan vara ett sådant tema just därför att antisemitismen fortfarande finns kvar i samhället.

Hur tror ni att ättlingar till förintelseoffer känner över att behöva leta fram källor som påstår att deras förfäder inte mördades i koncentrationsläger?

– Självklart ska ingen person behöva utsättas för något sådant. Lärare måste alltid välja undervisningsmetoder med elevgruppens förutsättningar i åtanke och finns det risk att en elev upplever sig utsatt så bör läraren överväga andra sätt. Det finns många aspekter att tänka på i undervisningen om antisemitism och Förintelsen. Att undervisningssituationen är trygg och att lärare strävar efter att bygga förtroendefulla relationer i klassrummet är sådana aspekter.

Kommer ni att se över de här råden i framtiden?

– Det material som du hänvisar till bygger på Europarådets stödmaterial ”Teaching controversial issues” och ” Managing controversy. Developing a strategy for handling controversy and teaching controversial issues in schools”. Skolverket har också tagit fram en samlingssida på skolverket.se med annat stöd för undervisning om antisemitism och Förintelsen. Där finns exempelvis stödmaterial från Forum för levande historia och den internationella alliansen till minne av Förintelsen, IHRA. Samlingssidan har tagits fram i samråd med företrädare för judiska organisationer.

– Vi ser kontinuerligt över vårt stöd så att de uppfyller sitt syfte. Det här är en synpunkt vi kan ha med oss i det arbetet.