Höjdarkillen

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-21

Johan, 2, räddades från färja – med helikopter

Göteborg. Johan, 2, skadade armen på Kielfärjan.

En helikopter kallades dit – men kunde inte landa i det hårda vädret.

Pojken fick vinschas upp i en väska.

Familjen Andersson-Bjurulf åkte Stena Lines färja mellan Göteborg och Kiel i lördags kväll. Det blåste hårt, regnade och åskade.

När båten var i höjd med Varberg fick semestern en dramatisk vändning.

Tvåårige sonen Johan höll pappa Micael Andersson i handen när han plötsligt kastade sig bakåt.

– Jag kände hur det knyckte till i hans arm. Han brukar vara väldigt smärttålig. Nu sa han att det gjorde ont, säger Micael Andersson.

Armen verkade bruten

Mamma Ylva Bjurulf, som är sjuksköterska, undersökte sonen tillsammans med personal på fartyget. Armen verkade bruten.

Läkare på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg konsulterades. Och bedömde att tvååringen behövde komma under vård.

Tommy Sarwien, chefspilot och ansvarig på räddningshelikoptern, beslutade sig för att försöka vinscha upp tvååringen i en specialbyggd väska. Vädret var för hårt för att han skulle kunna landa på fartygets däck.

– Vi tog kontakt med fartygsbryggan och de la båten i den mest gynnsamma vindriktningen. Först tog vi ner en ytbärgare. Han placerade pojken i väskan och gav honom en nallebjörn så att han skulle hålla sig lugn under vinschningen, säger Tommy Sarwien.

”Han var jättecool”

Helikoptern svävade tio meter över fartygsdäcket när ytbärgaren Gustav Malmborg gick ner. Pappa Micael hissades upp.

Sen kom lilla Johan – liggande i väskan av kraftig kanvas under ett genomskinligt plastlock.

– Det är den yngsta person jag någonsin vinschat. Men han var jättecool, säger Tommy Sarwien.

Gravida mamman Ylva och syskonen Sara och Erik blev kvar på däck och fick fortsätta resan mot Tyskland.

Ur led – och tillbaka igen

På Östra sjukhuset i Göteborg visade det sig att Johans armbåge hoppat ur led. Och att den hoppat rätt igen under transporten.

Micael Andersson är imponerad över räddningsarbetet. Och nallen har blivit en riktig kompis.

– Den var det första Johan frågade efter när han vaknade i morse, säger Micael Andersson.