”Bussen bara skenade”

Publicerad 2015-02-07

Jag tycker synd om hans familj

Kasper Rogowski blev vittne till den svåra bussolyckan i Lund.

LUND. Kasper Rogowski, 15, såg hur den skenande bussen mejade ner människorna på trottaren.

Han berättar om skräckscenerna när skadade flög ut i gatan.

– Folk fick panik. En kvinna skrek: ”Varför? Varför?" säger Kasper Rogowski.

15-årige Kasper Rogowski och en kompis hade varit på konfirmationsträff och skulle gå till centralstationen i Lund strax efter klockan 19 på fredagskvällen när de plötsligt fick se hur bussen löpte amok. En gul regionbuss med nummer 166 som trafikerar Lund-Staffanstorp kom i hög hastighet på Bangatan.

– Den for upp på trottoaren och drog med sig markiserna på en pizzeria, säger Kasper Rogowski.

Han berättar hur bussen sedan fortsatte mot en klunga människor - ett par av dem flög ut i gatan av smällen.

En man i 65-årsåldern stod med sin cykel och pratade med en polis när bussen kom.

Han kördes över, släpades med ett hundratal meter och blev liggande livlös bakom bussen.

– Folk fick panik och skrek rakt ut. En kvinna skrek: ”Varför? Varför?” Jag såg hur några rusade fram för att hjälpa de skadade.

Enligt Kasper Rogowski var en polis snabbt framme vid den livlöse mannen med cykeln och påbörjade hjärt- och lungräddning. Men hans liv gick inte att rädda.

– En polis täckte över honom med en filt. När ambulansen kom körde de förbi honom till den andra gruppen av skadade som låg längre ner på gatan.

Busschauffören satt kvar i bussen och ett par poliser gick in till honom. Enligt Kasper Rogowski talade polisen länge med honom – kanske 20 minuter.

– Han satt framåtlutad över ratten med händerna på den. Han såg ut att titta rakt fram.

Kasper Rogowski chockades av händelsen och tyckte att det var jobbigt att se alla skadade människor. Men det allra jobbigaste var att se en man dö. Han sa till sin kompis att han ville gå hem och de lämnade platsen. 

Så här dagen efter tänker Kasper Rogowski på den stackars mannen som dog i olyckan. Han tycker synd om de anhöriga.

– Jag tycker synd om hans familj. De visste ju inte att det skulle sluta så här.