Expertens teorier om nya videon med kidnappade Johan

Gustaf Tronarp

Terrorforskaren Hans Brun: ”Kan vara i slutskedet av förhandlingar”

Ett sätt för terrorgruppen att visa upp sig. Eller ett inlägg i förhandlingarna med svenska myndigheter.

Det är terrorforskaren Hans Bruns två teorier om vad som kan ligga bakom den nya videon på Johan Gustafsson, som kidnappades i Mali för mer än 3,5 år sedan.

– Terrorister är helt beroende av att finnas i folks medvetande, säger han.

Runt Johan Andersson och hans Sydafrikanske medfånge Stephen McGowan står flera beväpnade män. En maskerad man talar till de kidnappade. Då försöker han lägga skulden för situationen på Frankrike och Mali.

Johan, som firade sin 40-årsdag i fångenskap i april i år, ser ut att må relativt bra fysiskt.

I den över 20 minuter långa videon, som släpptes i går, vädjar han om hjälp från den svenska regeringen. Han framför också en hälsning till sina anhöriga.

– Jag hoppas att ni inte glömmer mig. Jag vet inte hur det här slutar. Men vi har haft en underbar tid tillsammans, säger han i filmen.                                                   

”Vill vara med i spelet”

Johan Gustafsson kidnappades av al-Qaidas nordafrikanska gren Aqim i Timbuktu i Mali 2011.

Enligt Hans Brun, terrorforskare på King's Collage i London, finns det Det finns i grunden enbart två alternativ till att videon publicerats.

– Antingen vill gruppen göra världen påmind om att man existerar eller så är man i slutfasen av förhandlingar med svenska myndigheter och vill visa upp att man tar väl hand om gisslan, säger han.

På senare tid har Aqim hamnat i skymundan av utvecklingen i Irak och Syrien. Filmen kan vara ett försök att få omvärldens ögon på sig.

– Det viktigaste för en terrorgrupp är att vara med i spelet och synas och höras. Glöms en grupp bort har den ingen funktion. Man måste finnas i folks medvetande. Att visa upp gisslan är ett sätt att få uppmärksamhet, säger Hans Brun.

Kräver mycket resurser

Det andra tänkbara motivet är alltså att Aqim vill visa upp att Johan är välbehållen som en del i förhandlingar med svenska myndigheter.

– Man vill visa upp att man tar väl hand om honom.

– Det förhandlingen gäller är sannolikt en lösensumma. Alternativet skulle kunna vara fångutväxling, men Sverige har inte några fångar som den här gruppen är tillräckligt intresserade av, säger Hans Brun.

Den 40-årige svensken har varit kidnappad i drygt 3,5 år. Den långa tiden talar till hans fördel, enligt Hans Brun.

– Att hålla folk fångna är resurskrävande. Att han suttit så länge visar att man ser personen som värdefull.

Sedan i januari deltar svenska soldater i en FN-insats som ska stabilisera läget i Mali. Men Hans Brun tror inte att det påverkar Johan Gustafssons situation.

– Jag tror inte att det har någon inverkan alls. Om det spelar in så är det ytterst marginellt, säger han.