Lina svävade mellan liv och död – nu varnar husse Fredrik andra
Publicerad 2016-12-28
En helt vanlig hundpromenad blev en mardröm för taxen Lina, 9, som nyfiket smakade på en okänd matbit. I ett dygn svävade hon mellan liv och död, rapporterar Dalarnas Tidning.
– Efter en halvtimme var hon helt okontaktbar, berättar husse Fredrik Örtendahl för Aftonbladet.
På tisdagseftermiddagen vid halv två-tiden var Fredrik Örtendahls sambo Ann-Marie ute på promenad med nioåriga taxen Lina i Lugnetskogen i Falun. De brukar ofta vara ute och gå i området.
Men den här gången inträffade mardrömmen. Lina smet iväg, och åt upp något okänt.
– En tax äter det mesta den ser, så det var inte ovanligt. Men Ann-Marie reagerade på att det såg lite äckligt ut, säger Fredrik.
Och bara en halvtimme senare, på väg till matbutiken, märker Ann-Marie att Lina plötsligt tynar bort. Hon somnade och blev helt okontaktbar. I panik begav hon sig till djursjukhuset.
”Som hon var drogad”
Där anslöt Fredrik. Veterinärerna visste inte vad de skulle göra – det gick inte att ställa någon säker diagnos, och Lina bara sov. Sedan dess har hon varit oförmögen att röra sig.
– Hon var helt borta, som att hon var drogad, säger Fredrik.
Han tycker inte att det känns som ett sjukdomsfall, utan tror att hunden blivit förgiftad. Bland annat har Fredrik läst om ett musgift som söver möss, och tycker att symptomen stämmer väl överens på Linas situation.
– Jag vågar inte säga vad det kan bero på. Men vad jag kan tro är att det känns som en snabb förgiftning. Är det råttgift är det garanterat någon som lagt ut det, säger Fredrik.
Varnar andra
Ännu är Linas hälsotillstånd oklart. Men under onsdagseftermiddagen nåddes Fredrik och Ann-Marie av ett något lugnande besked. Lina har börjat visa mer tecken på medvetande, även om hon fortfarande inte kan röra på sina tassar och ben.
– Hon kan vara lite på bättringsvägen, men vi vet fortfarande inget om vad det är som har hänt.
Fredrik vill ta tillfället i akt att varna andra hundägare för farorna därute.
– Det är väldigt viktigt att hålla koll på vad hunden äter. Framförallt i stan, men tydligen behövs det även i skogen, säger han.
