Gruvarbetarna tänkte äta varandra

Hade tagit fram hink och såg

De instängda gruvarbetarna i Chile var så desperata att de tänkte bli kannibaler.

– Det var inget skämt. Det fanns ingen mat, säger en av ledarna i en intervju med amerikanska 60 Minutes.

De kallades ”los 33” och blev kända över världen för sin sammanhållning och sina starka psyken.

Men det hängde på en skör tråd, avslöjar de nu.

De första två veckorna i gruvan var det varmt, mörkt och det fanns knappt någon mat. De fick bara en matsked tonfisk att äta varannan dag, och hopplösheten spreds snabbt.

Tänkte äta varandra

– Jag sade, om vi ska fortsätta lida är det bättre att gå in i förrådsrummet, starta en motor och låta kolmonoxiden göra slut på oss, säger Victor Zamora, en av gruvarbetarna.

En annan skojade att om han dog i sömnen skulle han bli ”frukost, lunch och middag”.

– Men det var inget skämt. Det fanns ingen mat, säger Mario Sepulveda, som var en av ledarna där nere.

Hade såg redo

– Jag började fundera på vem av de andra som skulle kollapsa först, och sen fantiserade jag om hur jag skulle äta honom.

De hade till och med förberett sig genom att ta fram en hink och en såg.

Innan det gick så långt nåddes de emellertid av räddningsarbetarnas borr, och hoppet tändes igen.

Men det utdragna lidandet i gruvan har satt sina spår. Alla utom en av de 33 gruvarbetarna har haft svåra psykologiska problem, säger läkare.

Zamora, som funderade på självmord, säger i dag att han önskar att han var död eftersom han inte längre kan ha en normal relation till sin sin familj.

En annan bygger en mur omkring sitt hus, men kan inte förklara varför.