Sänkta straff för svenskar i Tunisien
Publicerad 2015-04-15
Svenskarna Per-Åke Helgesson och Daniel Bakke har suttit inspärrade i ett tunisiskt skräckfängelse i över två år.
Nu sänks straffen – och de anhöriga känner nytt hopp.
– Jag tror att killarna kan vara hemma snart, säger Bakkes bror Christian Franzetti.
Svenskarna som sitter fängslade utomlands
Per-Åke Helgesson, 55, och Daniel Bakke, 39, greps i november 2012 i Tunisien, misstänkta för försök till kidnappning.
De båda svenskarna arbetade för det norska säkerhetsföretaget ABP World Group och uppger själva att de var i Tunisien för att hjälpa en norsk kvinna, vars fyraåriga dotter förts bort till Tunisien.
I januari 2014 dömdes Helgesson och Bakke till tolv respektive sex års fängelse för två fall som rör bortförda barn.
Så sent som för tre veckor kom domen för det tredje fallet. Båda svenskarna fick då sina straff förlängda med ytterligare ett år.
Bakkes och Helgessons överklaganden har gång på gång skjutits upp – och svenskarna och deras anhöriga har kastats mellan hopp och förtvivlan.
Men i går kväll kom svaret på svenskarnas överklagande av de två första domarna.
Mildare straff
Daniel Bakke fick sitt straff sänkt från sex år till fyra år. Och Per-Åke Helgesson från tolv år till tio år.
– Jag fick beskedet av killarnas tolk, men har ännu inte kunnat ta del av domen eller fått deras reaktion, säger Bakkes bror Christian Franzetti.
Trots att han anser att svenskarna är oskyldiga är han nöjd med utfallet.
– Jag är mer hoppfull eftersom jag ser att vi kommer framåt, säger han.
Han hoppas att utfallet av det sista överklagandet ska komma snart.
– Så fort rättsprocessen är avslutad ska vi börja arbeta för antingen benådning eller en utväxling med Sverige.
Hemska villkor
Christian Franzetti har tidigare kallat processen "kafkaartad" och riktat hård kritik mot svenska UD. Men efter utrikesminister Margot Wallström (S) besök i Tunisien i februari har tonen mildrats.
– Hon har gjort ett bra jobb, säger Christian Franzetti.
Hans senaste kontakt med brodern var ett mejl, för två veckor sedan.
– Daniel skrev att han inte mår bra. Förhållandena i fängelset, som hela tiden varit fruktansvärda, har blivit ännu värre. Han klagar på att maten och medicinerna från svenska konsulatet försvinner på vägen.