Fem punkter om könstillhörighetslagen

Uppdaterad 2024-04-05 | Publicerad 2024-04-04

Moderaterna och Liberalerna söker stöd i riksdagen för att införa en ny könstillhörighetslag.

Den nya lagen syftar till att göra det lättare att byta juridiskt kön.

Den 17 april ska kammaren rösta om frågan.

1. KD och SD är emot lagen

I höstas meddelade Moderaterna och Liberalerna att de söker stöd i riksdagen för att få igenom en ny könstillhörighetslag. Kristdemokraterna är emot en sådan lag – därför kunde regeringen inte gå fram gemensamt som den brukar. Även Sverigedemokraterna är emot. Den 17 april ska riksdagen rösta om lagförslaget. På fredagen gick även SD ut och meddelade att de vill att lagen ska dras tillbaka.

2. Ska sänkas till 16 år

Den nya lagen syftar till att göra det lättare att byta juridiskt kön. Åldersgränsen ska också sänkas från 18 till 16 år. M och L ser det som en viktig reform för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner. Förslaget innehåller också en förändring som gäller könsbyte genom kirurgiska ingrepp. I dag krävs tillstånd från Socialstyrelsen för att genomföra ett sådant ingrepp. Det ska inte behövas i framtiden.

3. Splittrar partierna

Förslaget splittrar inte bara regeringspartierna. I Moderaterna och Liberalerna finns starka röster för att stoppa det. Enligt uppgifter till Aftonbladet är så många som 80 procent av de moderata riksdagsledamöterna motståndare. Inom Liberalerna lobbar lokala kvinnoförbund för att stoppa det.

4. S-röster emot

Arbetet med att ta fram den nya lagen påbörjades när Socialdemokraterna hade makten. Partiet är fortfarande positivt till lagförändringen, men starka interna röster är emot. En av dem är Annika Strandhäll, som ordförande för S kvinnoförbund.

5. Positiva röster

De som är positiva till lagförändringen framhåller att flera nordiska länder har sänkt åldersgränsen för att ändra sitt juridiska kön och att Sverige ligger efter på området. Ett annat argument som lyfts fram är att många som vill ändra sitt juridiska kön mår dåligt eftersom de upplever att det tar lång tid att få tillstånd ändringen. De som är kritiska till lagförslaget framhåller att det saknas forskning om varför könsdysfori har skjutit i höjden de senaste åren och varför just unga flickor är överrepresenterade.