Regeringen vill se snabbspår för ny kärnkraft

Regeringen vill införa ett snabbspår för ny kärnkraft.

En ny utredning ska också se över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Jag kommer till ett bord uppdukat med hinder, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Det finns i dag sex reaktorer i drift på tre platser i Sverige, men regeringen har sagt att hinder ska undanröjas för att fler reaktorer ska kunna uppföras.

Nu tillsätts en utredning som ska se över de lagar som berör ny kärnkraft. Målet är att effektivisera och korta prövningstiderna.

– Det är viktigt att vi har ett teknikneutralt regelverk som är anpassat efter den utveckling som vi har sett på kärnsäkerhetsområdet, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff.

Hon menar att det finns bromsklossar för ny kärnkraft i en rad olika lagstiftningar. Hon nämner bland annat avgifter och effektskatten.

– Jag kommer till ett bord som är uppdukat med hinder. Att intresset från marknaden har uteblivit är inte så konstigt med tanke på de hinder som politiken satt upp, säger hon.

Över 100 miljoner

Nu vill regeringen bland annat införa ett ”snabbspår” för kärnkraft i miljötillståndsprocessen. Det innebär att ärenden för ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Man vill samtidigt skapa förutsättningar för små modulära reaktorer (SMR) i Sverige.

– Vi tar bort hinder, underlättar och främjar kärnkraftsutbyggnaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Utredningen ska också se över ansökningsavgiften som betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten när en ny reaktor byggs.

I dag ligger den på 100 miljoner kronor för en reaktor som ersätter en gammal. Enligt Tidöavtalet mellan regeringen och SD ska den ”kraftigt sättas ned”.

– Den avgift som finns nu speglar inte att kommande ansökningar kan avse både små och stora reaktorer, säger Pourmokhtari.

Utredningen ska också se över Sveriges kärnavfallsprogram. Slutförvaret av kärnavfall har varit ett hett politiskt ämne, mycket på grund av de frågor som finns när det kommer till att lagra radioaktivt avfall i berggrunden i tiotusentals år. När, eller om, nya reaktorer byggs så ökar avfallet och därmed behöver nya mellanlager och slutförvar utredas, enligt regeringen.

Pourmokhtari betraktar däremot frågan om slutförvar som löst.

– Ja, det är den. Vi har färdiga utredningar och beslut i Sverige på hur det hanteras och vi ser hur Finland klarar av det på ett utmärkt sätt. Så det finns ingen anledning att Sverige inte skulle klara av det.

Se över skyddszoner

Regeringen har sedan tidigare lämnat en proposition till riksdagen där man vill ta bort förbudet om att få bygga reaktorer på andra platser än dagens tre – Forsmark, Oskarshamn och Ringhals – samt ta bort begränsningen om att få ha maximalt tio reaktorer i drift samtidigt.

– Vi befinner oss i dag tio år efter den situation vi hade kunnat befinna oss i om inte Socialdemokraterna klev i säng med Miljöpartiet 2014. Vi hade kunnat ha ytterligare fyra reaktorer i drift, säger SD:s Tobias Andersson.

Den särskilde utredaren ska också se över reglerna kring det fysiska området som omger kärnkraftverken, de så kallade beredskapszonerna.

Utredningen är en trestegsraket och delen om tillståndsprövning och avgifter ska vara klar i december 2024, delen om kärnavfall i augusti 2025 och delen om beredskapszonerna i februari 2026.