Grottlejonungen Sparta kan vara världens bäst bevarade istidsdjur

Publicerad 2021-08-15

28 000 år.

Så länge hade grottlejonungen ”Sparta” legat nedfryst när hon hittades av ett forskarteam med svenskkoppling.

– Troligtvis det bäst bevarade istidsdjuret man någonsin hittat, säger professor Love Dalén.

För några år sedan hittades två grottlejonungar vid en flodbank i Sibirien. Den mest välbevarade lejonungen fick namnet Sparta. Nu har forskare vid Stockholms universitet, tillsammans med kollegor från Ryssland och Japan, publicerat en studie över fynden i tidskriften Quaternary där man fastställt lejonungarnas ålder.

Resultaten är slående. Sparta visade sig vara hela 28 000 år gammal.

– Det är troligtvis det bäst bevarade istidsdjuret man någonsin hittat, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Stockholms Universitet.

”Det är troligtvis det bäst bevarade istidsdjuret man någonsin hittat”, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Stockholms Universitet. ”

Förutom att Love Dalén varit med och tagit fram studien var han även på plats när lejonungen Sparta grävdes fram i Sibirien 2018. Han berättar att man tidigt kunde se att fyndet var något utöver det vanliga.

– Man såg tydligt hur välbevarad lejonungen var. Det såg ut som att den hade somnat där och att någon slängt lite lera över den, säger Dalén.

Love Dalén mäter lejonungen. Det finns planer på att ställa ut den runt om i världen, bland annat i Stockholm.

Ett år tidigare hade en något mer tilltufsad lejonunge, som fick namnet Boris, hittats på samma plats – bara 15 meter ifrån Sparta.

Först trodde man att lejonungarna var tvillingar, men resultatet från studien visar att Boris var över 15 000 år äldre än Sparta. Hur det kan komma sig att två grottlejonungar hittas bredvid varandra efter så lång tid kan forskarna inte svara på med säkerhet.

– Grottlejon från den här tiden växer ju inte på träd precis så det känns väldigt märkligt att man hittade dem så nära varandra. En teori är att det funnits någon naturlig formation som gjorde det lätt för djuren att fastna just där, säger Dalén.

Studien visar också att grottlejonen som levde under istiden hade stora likheter med dagens afrikanska lejon. Men på vissa plan skiljer de sig åt, exempelvis var pälsen betydligt tjockare för att skydda mot den sibiriska kylan.

– Vad som skiljer arterna åt är att grottlejonen var ungefär 20 procent större och att lejonungarna var något ljusare i pälsen, säger Love Dalén.

Grottlejonungarna förvaras för tillfället i ett frysrum i sibiriska Jakutsk. Men snart kan de vara på väg till Sverige.

– Det finns diskussioner om att skicka dem på tillfälliga utställningar runt om i världen, bland annat till Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm. Men allt det där körde fast under corona så vi får se hur det blir i framtiden, säger Love Dalén.

Grottlejonungarna förvaras för tillfället  i ett frysrum i sibiriska Jakutsk