”Jag vill bevara advents-känslan ända in i mars”

Något nytt, något nött, något gammalt, något sött ... Med små förändringar har Peter och hans familj förvandlat sitt hem till en vinterdröm. Välkommen in!

I ett hörn sprakar en brasa och från köket doftar det av nybryggt kaffe. Här, i den lilla byn utanför Falun, har Peter och hans familj hittat sin plats på jorden.

– Här är vårt drömhus. När vi köpte det var det fullt av 50-tal, mörkt och murrigt och med orangeblommiga tapeter, säger Peter och sveper med handen över köket.

Lantlig romantik

Det går inte att föreställa sig. I dag är det öppet, ljust och det är som att en vind av lantlig romantik svept genom husets alla rum och lämnat avtryck. Överallt finns viloplatser för ögat; på fönsterbrädan står ett par nötta barnskor i läder, på ett ljust träbord ligger en vacker bok uppslagen och över en spegel hänger ett par vita änglavingar. En griffeltavla med snirklig handstil avslöjar att här finns bara snälla barn och på golvet ringlar ett vitmålat leksakståg. Det är som att kliva rakt in i ett harmoniskt stilleben.

– Att komma hit som gäst, det ska vara som att komma hem. Både jag och Katarina älskar att inreda. Vi vill att det ska vara ljust, harmoniskt och vilsamt här, säger Peter.

De fyndar ofta och gärna på loppis och auktioner och många av tingen i huset har en historia att berätta. Som dockan i vardagsrummet.

Fick en donna

– När jag var 15 sommarjobbade jag på en auktionsbyrå och när jag slutade fick jag den där donnan, säger Peter och pekar. De tyckte jag skulle ha en kvinna som följde mig genom livet.

Här finns många saker som betyder något. I sovrummet hänger Katarinas gamla barnskor på en spik och i köket står Peters mammas gamla skåp, ommålat och uppfixat.

Huset är byggt 1914 och Peter säger att det är något visst med gamla hus, det är som att det bor en själ i dem. De har valt att spara många av husets detaljer, de grova stockarna i köket har de nu målat vita och på dörrarna sitter fortfarande orginalhandtagen kvar.

– Det ger huset en speciell känsla. Man känner att här finns en historia, säger Peter.